Doom spending: ungas ekonomiska snedsteg eller reaktion på orättvis framtid?

Undergångsspendering handlar om att vända sig till konsumtion för att lindra stress och oro för framtiden. För många unga känns det helt enkelt meningslöst att spara när ekonomin, omvärldsläget och framtiden präglas av så stor osäkerhet. Att unna sig saker blir en form av tröst och ett sätt att finna kortsiktig glädje i en oviss tillvaro.  

Enligt en amerikansk undersökning  från Insitut Credit Karma, utförd av Qualtric, uppger 39 procent av Millennials och 37 procent av Generation Z att de ägnar sig åt ”doom spending”. Statistiken tyder på att fenomenet inte bara är en utmaning för den enskilda individen utan en trend som växer sig starkare bland yngre generationer.  

Undergångsspendering är en global trend som förekommer även i Sverige och som uppkommit trots ett mycket starkt intresse för sparande och investeringar bland unga. Fenomenet kan förstås som en reaktion på känslan av att vara utestängd från de traditionella milstolparna för vuxenlivet - framför allt när det gäller möjligheten att köpa en bostad. För många unga framstår bostadsmarknaden som helt otillgänglig med höga priser och krav på stora kontantinsatser. Frustrationen som följer gör att pengar som sparats till en handpenning i stället används till konsumtion. Lyxvaror, resor, dyra måltider och statusprylar blir ett substitut för det vuxenliv som känns ouppnåeligt. Resultatet är dock att konsumtionen ytterligare förstärker det ekonomiska avståndet till drömmen om en egen bostad.  

Även om “doom spending” kan ge en tillfällig känsla av lättnad eller lyx skapar beteendet långsiktiga problem. Att prioritera konsumtion framför sparande leder ofta till skuldsättning och brist på ekonomiska buffertar, vilket exempelvis försvårar möjligheten att köpa en bostad. Det leder också till en ond cirkel där stress och osäkerhet förstärks av de ekonomiska konsekvenserna av beteendet.  

För att möta problemet behöver unga få stöd att utveckla hållbara ekonomiska vanor. Det handlar om att skapa en tydlig översikt över sina utgifter, sätta upp långsiktiga mål och lära sig motstå konsumtionsfrestelser. Samtidigt är det avgörande att hitta alternativa sätt att hantera sin stress och oro. Även på samhällsnivå krävs åtgärder. Utbildning i finansiell planering, reformer som gör bostadsmarknaden mer tillgänglig och ett minskat fokus på konsumtion som statusmarkör kan bidra till att minska trycket bland unga att “spendera sig lyckliga”.  

Doom spending är inte bara ett individuellt beteende, utan också ett symtom på större och strukturella problem i samhället. Det speglar utmaningarna som många unga står inför i en tid av ekonomisk ojämlikhet och osäkerhet. Men beteendet är inte omöjligt att förändra. Genom rätt stöd och verktyg kan unga få möjlighet att bygga en stabilare ekonomisk grund och en mer hoppfull framtid.