Det föds för få barn i alla utvecklade ekonomier, och Sverige är inget undantag. Hur påverkar det bostadsmarknaden? Det har Juni Strategi och analys undersökt på uppdrag av Mäklarsamfundet. Förutom drivkrafterna bakom minskat barnafödande, barnfamiljers flyttmönster och minskande barnaskarors påverkan på samhällsplaneringen presenterar rapporten nya insikter om de frivilligt barnfrias boendepreferenser och bostadsdrömmar. Vi kan bland annat visa att även en stor andel av de frivilligt barnfria drömmer om villa.

Idag kan vi sköta det mesta av vår privatekonomi med elektronisk identifiering och signatur. Bostadsaffären är tyvärr fortfarande ett undantag. I en ny rapport kartlägger Mäklarsamfundet utmaningar och möjligheter med en fullskalig användning av elektroniska signaturer i bostadsaffären.

Så vill svenskarna bo – Trygghet, ekonomi och uppkoppling i fokus

En ny rapport från Mäklarsamfundet går på djupet i svenskarna boendepreferenser, ekonomiska förutsättningar och flyttvilja. Det tuffa ekonomiska läget och trygghetskrisen driver på nya prioriteringar och önskemål om nästa boende. Rapporten ger insikter om de trender som formar bostadsmarknadens framtida utveckling.

Nästan 9 av 10 unga tycker att det är viktigt att ha en fin bostad i framtiden. Samtidigt tycker 6 av 10 att bostadssituationen i Sverige är helt orimlig och tror att deras privatekonomi och psykiska mående skulle påverkas om de får svårt att få en bostad i framtiden. Det är några av slutsatserna från en ny rapport från Mäklarsamfundet, Hemnet och Ungdomsbarometern.

Attityder och beteenden på bostadsmarknaden påverkas av otrygghet och våldsdåd. Ett tryggt område är nu det mest prioriterade vid flytt. Olika grupper på bostadsmarknaden tvingas till nya avvägningar i ett otryggare samhällsklimat. I rapporten ”Trygghetens pris” har Mäklarsamfundet undersökt hur efterfrågan på trygghet påverkar bostadsmarknaden.

För att den pågående nyindustrialiseringen av norra Norrland ska lyckas krävs inflyttad arbetskraft. I flera av de berörda kommunerna går befolkningsökningen inte som planerat. I en ny analys har Mäklarsamfundet analyserat flyttmönster och identifierat insikter om vad de potentiella inflyttarna efterfrågar. För att den pågående samhällsomvandlingen ska lyckas krävs mycket starka pull-faktorer.

Våra nordiska grannländer har undantagsregler och stöd som underlättar det första bostadsköpet. I Sverige lyser stöden för förstagångsköpare däremot med sin frånvaro. Mäklarsamfundets nya rapport kartlägger och jämför den nordiska bostadspolitiken och trösklar in till den ägda marknaden.

I en ny rapport har Mäklarsamfundet undersökt effekter på total konsumtion, BNP och skatteintäkter om fler villaboende seniorhushåll säljer villan. En flytt från villan frigör inte bara ett stort kapital för hushållet. Över tid blir även de samhällsekonomiska effekterna stora.

Ett genomsnittligt seniorhushåll som säljer sin villa och köper en bostadsrätt frigör 1,4 miljoner kronor och ökar sitt årliga konsumtionsutrymme med motsvarande 45 procent. Flyttar hushållet till hyresrätt frigörs i snitt 2,5 miljoner kronor och stärker det årliga konsumtionsutrymmet med 78 procent. Det visar beräkningarna i Mäklarsamfundets nya rapport Guldkant på ålderns höst – Hur ökar konsumtionsutrymmet när seniorer säljer villan?.

Har prisfallen gjort det enklare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden? Svaret är tyvärr nej.

En ny rapport från Mäklarsamfundet visar att det trots lägre bostadspriser blivit betydligt svårare för unga att flytta. I rapporten Prisfall och köpkraft på bostadsmarknaden studeras fyra unga exempelhushåll på åtta olika orter.

Sverige har EU:s överlägset högsta flyttskatter. Mäklarsamfundet presenterar nu en rapport med tre policyförslag för en bostadsskattereform som gör det möjligt för fler att flytta till den bostad som de behöver.

I januari 2021 slopades räntan på uppskov vid bostadsförsäljningar. Samtidigt återinfördes ett takbelopp för uppskov. Syftet var att öka rörligheten och förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Med hjälp av statistik från Skatteverket kan Mäklarsamfundet nu presentera fakta om hur uppskovet används och hur det förändrats sedan reformen.

Mäklarsamfundet har undersökt i vilken utsträckning den planerade nyproduktionen i norra Norrland kan tillgodose industrietableringarnas behov samt om den planerade nyproduktionen motsvarar vad den eftersökta arbetskraften efterfrågar.

Trygghet är avgörande för att säljare och köpare ska känna förtroende för bostadsmarknaden och vilja genomföra ett bostadsbyte.

Så kallade dolda bud är relativt vanligt förekommande, även i nuvarande marknadsläge. En stor andel konsumenter tycker att det gör bostadsmarknaden mindre trygg och transparent.

Så hindras jobb, flytt och familjebildande av problem på bostadsmarknaden. Var femte ungdom har övervägt att tacka nej till jobb på grund av dennes situation på bostadsmarknaden.

Rekordökning av stämpelskatten stoppar småhusdrömmar. Statens intäkter från stämpelskatterna har ökat dramatiskt och uppgick 2021 till cirka 15.5 miljarder kronor.

Sedan bolånetaket infördes 2010 har andelen av dem som är 35 till 45 år som bor i småhus rasat med 16 procentenheter.

Med en mer rörlig villamarknad skulle utbudet öka och fler barnfamiljer kunna göra verklighet av villadrömmen.

Mäklarsamfundet har undersökt villaboende seniorers boendepreferenser och hur dessa har påverkats av pandemin.

Klimatförändringar, socioekonomiska klyftor och nya värderingar kommer med stor sannolikhet att föra marknaden i nya riktningar.

Stigande bostadspriser i kombination med fler och tuffare kreditrestriktioner gör det allt svårare för vanliga löntagare i flera delar av landet att köpa en bostad.

Äldre bor i högst utsträckning i småhus. De bor ofta stort och en stor del av de äldre seniorerna har höga boendekostnader. Om den här gruppen skulle flytta mer som de själva uppger att de önskar så skulle villautbudet öka med cirka 247 000 villor.

Små marknadseffekter av amorteringslättnad
Mäklarsamfundet har undersökt om och i så fall hur det tillfälliga undantaget i amorteringsreglerna har påverkat bostadsmarknaden. 

Hur en fråga syns i medierna får konsekvenser för var den hamnar på den politiska agendan.