Bostadsrättens indirekta nettoskuld
Du som är medlem kan se det inspelade webinariet om bostadsrättens indirekta nettoskuld.
Du som är medlem kan se det inspelade webinariet om bostadsrättens indirekta nettoskuld.
Du hittar vägledningen här (inloggning krävs).
Här redogörs för tre av de vanligaste frågorna:
1. När måste jag inhämta samtycke från kunden?
För att få behandla personuppgifter måste du kunna stödja dig på en rättslig grund. För dig som mäklare kan den rättsliga grunden vara ett avtal, en rättslig förpliktelse, en intresseavvägning eller ett samtycke. Eftersom det finns ett förmedlingsavtal med säljaren som ligger till grund för förmedlingsuppdraget är det möjligt att behandla säljarens personuppgifter för ett flertal olika ändamål för att förmedlingsuppdraget ska kunna fullgöras, såsom att publicera uppgifter och bilder rörande den förmedlade bostaden på mäklarföretagets hemsida, hantera deponerad handpenning och naturligtvis upprätta de handlingar som behövs för affären. Ett exempel på rättslig förpliktelse är vidare att mäklarföretag kan behandla budgivarnas personuppgifter på grund av att det finns en skyldighet att föra anbudsförteckning i enlighet med fastighetsmäklarlagen (2011:666).
Exempel på där behandlingen får anses vara tillåten med stöd av en intresseavvägning är behandling av personuppgifter som sker när kontaktuppgifter om spekulanter samlas in under visning i syfte att kunna kontakta spekulanterna och undersöka deras vidare intresse av objektet. Mäklarföretaget har då ett berättigat intresse av att kunna följa upp med spekulanter om de är intresserade av att lämna ett bud på objektet. Mäklarens intresse av att behandla personuppgifter kan i dessa fall anses väga tyngre än den registrerades integritetsintresse.
De budgivare som inte vinner en budgivning och de som har visat intresse för en bostad utan att delta i budgivningen, kan mäklaren vara intresserad av att ha med i ett spekulantregister för att kunna informera om andra liknande bostäder som mäklarföretaget förmedlar. Genomförs marknadsföringen elektroniskt (e-post eller sms) krävs ofta samtycke enligt marknadsföringslagen till sådan direktmarknadsföring. Vad däremot gäller den rättsliga grunden enligt Dataskyddsförordningen kan det beroende på omständigheterna finnas skäl för att anse att behandling av personuppgifter för detta ändamål avseende en person som aktivt tackat ja till att motta direktmarknadsföring via e-post och sms (enligt marknadsföringslagen) inte behöver samtycka till behandlingen, utan att den kan grundas på en intresseavvägning. Detsamma bör gälla sådana säljare som aktivt anmält sig till mäklarföretaget att de vill motta information om andra liknande bostäder.
Det är dock viktigt att notera att varje elektroniskt direktmarknadsföringsmeddelande måste innehålla en möjlighet för mottagaren att begära att vidare utskick inte ska ske (avregistreringslänk). En registrerad kan också motsätta sig behandling av personuppgifter för direktmarknadsföringsändamål.
Behandling av personuppgifter med kundens samtycke som rättslig grund ska endast ske i den utsträckning ingen annan rättslig grund är tillämplig på behandlingen. Detta beror bland annat på att samtycke aktualiserar ytterligare regler i Dataskyddsförordningen, bl.a. reglerna om hur ett giltigt samtycke inhämtas samt att ett samtycke alltid går att återkalla.
Ett uttryckligt samtycke krävs när behandlingen av personuppgifterna är särskilt integritetskrävande. Exempel på när uttryckligt samtycke krävs är när personuppgifterna skickas till ett land där Dataskyddsförordningen inte gäller. Ett annat exempel är om du ska fotografera eller filma ett förmedlingsobjekt. Då behövs det samtycken från personer som direkt eller indirekt kan identifieras, exempelvis via registreringsnumret på en parkerad bil som är synlig på bilden eller i filmen.
Mer information om den lagliga grunden för behandling av personuppgifter finns i Mäklarsamfundets övergripande information om behandling av personuppgifter, som du hittar bland våra riktlinjer (inloggning krävs).
2. Vilka samarbetspartners måste jag ingå personuppgiftsbiträdesavtal med?
Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för din räkning i din egenskap av personuppgiftsansvarig. Ett personuppgiftsbiträde finns alltid utanför den egna organisationen och kan vara en fysisk eller juridisk person. De biträden som anlitas av dig ska kunna ge tillräckliga garantier för att behandlingen uppfyller kraven i dataskyddsförordningen och säkerställer att den registrerades rättigheter skyddas. Ett personuppgiftsbiträde och dess personal får enbart behandla personuppgifter enligt instruktion från dig. Ett vanligt exempel på personuppgiftsbiträden till mäklare eller mäklarföretag är factoringbolag och systemleverantörer av mäklarsystem eller bokföringsprogram.
Du kan även ha andra parter som du överför dina kunders personuppgifter till, exempelvis banker och försäkringsbolag eller företag som tillhandahåller olika tilläggstjänster. Dessa företag behandlar i normalfallet inte personuppgifterna för din räkning, utan under eget personuppgiftsansvar och då behövs det inget personuppgiftbiträdesavtal er emellan.
Du måste dock se till att du informerat den registrerade om att du kommer överföra dennes personuppgifter till dina olika samarbetspartners, ändamålet med överföringen och den lagliga grund som du stödjer dig på.
Mer information om personuppgiftbiträdesavtal finns i Mäklarsamfundets vägledning avseende personuppgiftsbiträdesavtal, som du hittar bland våra riktlinjer (inloggning krävs).
3. Hur länge får jag bevara uppgifterna?
All behandling av personuppgifter måste vara föremål för fastslagna lagringstider, dvs. den tid under vilken personuppgifterna får behandlas och bevaras. Lagringstiden bestäms av ändamålet med den aktuella behandlingen av personuppgifter. Krav om bevarande av personuppgifter i lag (t.ex. penningtvättslagen eller bokföringslagen) utgör normalt sett grund för lagring under den i lag föreskrivna tiden. Uppgifter om kundkännedom som du har samlat in i enlighet med kraven i penningtvättslagen måste du till exempel spara i fem år. Uppgifter som har samlats in för direktmarknadsföring bör gallras efter ett år från att mäklarens uppdrag för säljaren är fullgjort om inte ett nytt samtycke inhämtas alternativt en ny intresseavvägning görs. För att fullgöra arkiveringsplikten enligt fastighetsmäklarlagen ska samtliga uppgifter som är nödvändiga för FMI:s tillsyn sparas i tio år från tillträdet.
Det är emellertid viktigt att komma ihåg att även om personuppgifterna får sparas i upp till tio år, så får uppgifterna endast behandlas för ändamål där gallringstiden inte har inträtt.
Kundkännedomsuppgifter som du har sparat i fem år får endast användas för att uppfylla kraven i penningtvättslagen och inte användas för exempelvis direktmarknadsföring
Mer information om gallringstider finns i Mäklarsamfundets vägledning avseende gallring av personuppgifter, som du hittar bland våra riktlinjer (inloggning krävs).
Emil Cargill-Ek
Bitr. förbundsjurist
/ Medlem 30 maj 2022 Mäklarsamfundets utvecklingsprojekt använder data från Svensk Mäklarstatistik, bland annat slutpriser. Det innebär att Svensk Mäklarstatistiks behandling av…
/ Bransch 19 september 2019 Dataskyddsförordningen, GDPR, innehåller inte bara regler om inhämtande och behandling av personuppgifter utan även omfattande regler för hur man som…
/ Medlem 27 september 2018 Nu har det gått en tid sedan dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft. Trots det är det säkert många som fortfarande känner behov av vägledning i frågor om…
/ Medlem 24 maj 2018 Den 25 maj 2018 börjar EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, tillämpas. GDPR innehåller regler om hur personuppgifter får behandlas och ersätter den nuvarande…
/ Bransch 17 maj 2018 Fastighetsmäklare samlar in olika typer av personuppgifter under hela förmedlingsprocessen. Införandet av GDPR (EU:s nya dataskyddsförordning) innebär att varje…
/ Bransch 9 maj 2018 Trots kort tid på marknaden har många redan börjat använda tillträdestjänsten Tambur. Över 900 mäklare registrerat sig och över 1 150 skarpa ärenden…
/ Medlem 24 april 2018 Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet FMF har tillsammans och med stöd av Advokatfirman DLA Piper tagit fram branschriktlinjer för behandling av…
/ Bransch 12 april 2018 Den 25 maj 2018 börjar dataskyddsförordningen (GDPR) tillämpas och ersätter då personuppgiftslagen (PuL). Mäklarsamfundets chefsjurist Jonas Anderberg svarar…
/ Medlem 1 februari 2018 Undrar du som är fastighetsmäklare vad som kommer att gälla och vad som behöver göras för att uppfylla kraven i Dataskyddsförordningen, GDPR, som börjar…
/ Bransch 16 mars 2017 Dataskyddsförordningen (GDPR) innehåller regler om hur personuppgifter får behandlas. Från och med den 25 maj 2018 kommer förordningen att gälla som lag i…