HD prövar fall om budgivning med falska bud

Ett par och deras idag 32-åriga dotter åtalades för bedrägeri efter att dottern - vid försäljning av föräldrarnas bostadsrätt i början av 2011 - skulle ha lämnat falska bud på lägenheten.

För att bli fälld till ansvar för bedrägeri krävs att gärningsmannen genom vilseledande förmår annan till handling eller till att underlåta något som medför vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde.

Köparna hade betalat 3 260 000 kronor för lägenheten och dotterns bud skulle enligt åtalet ha lett till att köparna betalat mer än de annars skulle ha gjort.

Solna tingsrätt ansåg att det var styrkt att dottern de facto hade lämnat buden under falskt namn.

När det gällde skadebedömningen konstaterade tingsrätten att det saknade betydelse om det slutliga priset var högt eller lågt i förhållande till marknadsvärdet. Det avgörande var istället om priset blivit högre genom de falska buden än vad det annars skulle ha blivit.

Enligt tingsrätten var det styrkt att dottern hade lämnat bud som medfört en skada för köparna på 60 000 kronor och motsvarade vinning för hennes föräldrar. Hon dömdes därför för bedrägeri till villkorlig dom och 50 dagsböter à 50 kronor - samt till att betala 60 000 kronor i skadestånd till köparna.

Däremot var det inte styrkt att föräldrarna planerat eller ens känt till att dottern lämnat de falska buden och föräldrarna friades därför.

Dottern överklagade domen och friades helt av Svea hovrätt. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten att utredningen inte gav stöd för att köparna hade lidit skada eftersom åklagaren inte hade lyckats bevisa att bostadsrättens marknadsvärde de facto var lägre än det pris som köparna betalade.

Åklagaren och köparna överklagade och Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd i målet med utgångspunkt i att kvinnan lämnat falska bud och att det högsta budet annars skulle ha blivit lägre än 3 260 000 kronor.

Johanna Stampe
Förbundsjurist