Nyheter

Under augusti var villapriserna oförändrade medan bostadsrättspriserna ökade med +1%. Årstakten för såväl bostadsrätter som villor har minskat och ligger nu på +9% respektive +16%, en indikation på att marknaden nu är i en något lugnare period än samma tid förra året. Det visar de senaste mätningarna från Svensk Mäklarstatistik.

Att göra prognoser om framtiden är en vansklig och högst riskabel sysselsättning. Ändå syns ofta mer eller mindre tvärsäkra uttalanden om hur framtiden kommer att bli. Bostadsmarknadens utveckling är inget undantaget. Väl medveten om riskerna med en sådan sysselsättning vill jag här ändå göra en bedömning av vilka faktorer som sannolikt kommer att påverka höstens bostadsmarknad.

Rörligheten på bostadsmarknaden är för låg och matchningen mellan olika hushåll och olika bostäder har försämrats. Konsekvenserna av en marknad med svag rörlighet, är att det inte är hushållen med störst efterfrågan av en specifik bostad som bor i den, skriver André Nilsson, näringspolitisk expert på Mäklarsamfundet, i en krönika.

Mäklarsamfundet har undersökt hur stor andel av de villor som såldes 1990 som har återförsålts under åren 1990 till och med 2020. Analysen visar att 64 procent av villorna har återförsålts under perioden och att den genomsnittliga innehavstiden för de som sålt under perioden var 10 år. Med en mer rörlig villamarknad skulle utbudet öka och fler barnfamiljer kunna göra verklighet av villadrömmen.

Mäklarsamfundet har undersökt villaboende seniorers boendepreferenser och hur dessa har påverkats av pandemin.

Priserna fortsatte uppåt i maj, villapriserna steg med i genomsnitt +2% och bostadsrätterna med +1%. På årsbasis har villorna ökat med +20% och bostadsrätterna med +13%. I samtliga storstadsområden har priserna nu ökat tvåsiffrigt på årsbasis (+10% eller mer) för första gången sedan vi startade mätningarna, skriver Svensk Mäklarstatistik. Läs Mäklarsamfundets VD Björn Wellhagens kommentar.

Det finns växande en frustration över att bostadsmarknaden inte lyckas reagera på prisökningar och skapa fler bostäder när efterfrågan är hög. Visst, att bygga ett hus gör man inte på en dag, men produktionsskedet är ofta en spurt jämfört med tiden som det tar att upprätta en detaljplan och få bygglov. De senaste veckorna har Plan- och bygglagens (PBL) grundidéer debatterats flitigt och fler förespråkar en smalare lagstiftning som kan leverera i tid. Samtidigt planeras Boverkets förenklingspaket ”Möjligheternas byggregler" att rullas ut under 2022. Frågan är om de kommer att vara tillräckliga.

Efter många år av skarp kritik har nu flera banker gått ut med att de sänker räntorna i deras Kvar-Att-Leva-På-kalkyler (KALP-kalkyler).

Pandemieffekten är tydlig – det har blivit än mer attraktivt att bo stort. Prisgapet mellan ettor och fyror har krympt kraftigt i pandemins spår, speciellt kring storstäderna. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik som uppmärksammats av SVT.

Med hjälp av data från Svensk Mäklarstatistik har Mäklarsamfundet räknat på vilka löner som krävs för att köpa en bostad i Stockholm med dagens låneregler, en uträkning som bland annat uppmärksammats av Dagens Industri.