Krönika: Därför ska vi ta rörlighet på allvar

Fastighetsmäklarna är den yrkeskår som träffar flest bostadskonsumenter. En bild som blir allt vanligare att höra från fastighetsmäklarna är att det växt fram allt större hinder både till att köpa och till att sälja bostad – och att konsekvenserna av detta är att många väljer att inte flytta alls.

Rörligheten på bostadsmarknaden är för låg. Det går att se både bland de 80-plussare som väljer att bo kvar i tvåplansvillan, och bland alla tomställda ettor som många hopflyttade ungdomar låter stå tomma en period när de flyttar ihop. Matchningen mellan olika hushåll och olika bostäder har till följd av den låga rörligheten försämrats. 

Konkret blir konsekvenserna av en marknad med svag rörlighet, att det inte är det hushåll som högst efterfrågar en specifik bostad som bor i den. Prismekanismer tillåts inte agera effektivt på en fri marknad – utan drabbas av hinder som höga transaktionsskatter och uppskovsregler som gör att få väljer att flytta till något mindre. Det skriver Mäklarsamfundets näringspolitiska expert André Nilsson i en krönika på Bostadspolitik.se.

Läs hela krönikan, som bland annat reder ut varför vi har låg rörlighet i Sverige, här.