De höga bolånen är färre än vi tror – och knappast en avart bland svenskarnas skulder

”Den som är satt i skuld är icke fri”. Göran Persson-citatet har blivit en storfavorit i debatten om de svenska hushållens höga skuldsättning.   

Svenskarnas bolån beskrivs i bästa fall som en samhällsekonomisk risk, i värsta fall som skuldfängelse som hotar hela den svenska ekonomin. I en tid som präglas av strängare kreditregler och räntebacklash verkar det lätt att stämma in i lovsången om bolånens gissel.  

Svenskar som ett av världens mest belånade folk och faran med detta har blivit en så pass etablerad sanning att det blivit svårt att nyansera eller än mindre, ifrågasätta det. 

En som stått på barrikaderna är ekonomijournalisten Andreas Cervenka, senast aktuell med boken Fuskbygget: Så knäckte bostadsmarknaden Sverige och världen. Den alarmerande tonen i boken (som går att ana redan i titeln) är inget nytt för den som läst Cervenkas tidigare alster om svensk bostadsmarknad.  

”Sverige har byggt ett skuldfängelse och kastat bort nyckeln” var rubriken på en av hans krönikor som publicerades i Aftonbladet i november 2022. För att illustrera den kniv mot strupen som de stigande räntorna inneburit för de med bolån valde Cervenka ett hushåll med bostadslån på fem miljoner, ”inte alls ovanligt i storstäderna” som han resonerar.  

Så, hur många har egentligen bolån som uppgår till fem miljoner? 

Inte alls särskilt många visar det sig.  

Idag bor ungefär 61 procent av hushållen i ett ägt boende. Visst är många av dessa belånade, men långt ifrån alla. Enligt en rapport som SBAB släppte i somras så har bara ungefär 40 procent av hushållen i Sverige ett bolån. Räknar man in hushållen som hyr sitt boende innebär det att 60 procent inte har bolån alls. Majoriteten av svenskarna befinner sig alltså inte i det låsta skuldfängelset som Cervenka beskriver.  

Av de som sitter inne så är det rätt få som gör det för det där lånet på fem miljoner.  

Det svenska medianbolånet ligger på 1,3 miljoner vilket innebär att hälften av alla bolån understiger det. Av alla svenska hushåll är det bara 14 procent som har lån som överstiger 2 miljoner – fortfarande rätt långt ifrån de där vanligt förekommande fem miljonerna. Tittar man på fördelningen av storlek på bolån bland de hushåll som har det, så har endast 3,2 procent bostadslån som överstiger 4 miljoner. I runda drag rör det sig alltså om ungefär 60 000 hushåll i den kategorin. De som har bolån på fem miljoner är alltså ännu färre.  

Det går såklart att argumentera för att skuldsättningen är för hög. Och visst är nya (och ofta yngre) låntagare överrepresenterade bland de med höga bolån. Likaså har de höga priserna i tillväxtregioner gjort höga bolån till ett storstadsfenomen. Men även här går det att nyansera bilder av de där ”inte alls ovanliga” lånen på fem miljoner. Bland villaägare i Storstockholm, den överlägset dyraste storstadsregionen tillika dyraste bostadstypen, uppgår det genomsnittliga bolånet inte till tre, fyra eller fem, utan 2,7 miljoner.  

De som har höga bolån har också höga inkomster. Bostadslån på över 3 miljoner kronor innehas typiskt sett av (minst) en person som tjänar 50 000 kronor i månaden – eller mer. Det betydligt högre lånet på fem miljoner, där Cervenka illustrerade med en räntekostnad som gick upp till 22 000 (innan ränteavdraget som skulle göra kostnaden avsevärt lägre) kan ett hushåll med två höginkomsttagare ofta klara. Detta är också en del av kalkylen om en seriös bank gjort kreditprövningen.  

Det finns betydligt mörkare sida av svensk skuldsättning som varken handlar om vår mycket låga statsskuld, eller de mindre än hälften av hushållen som har bolån. Så som oseriösa långivare som inte bryr sig om skulder eller betalningsanmärkningar så länge de kan casha in på ohemula räntor och ekonomiskt utsatta människor. Konsumtionshets som gör att det blir en norm för allt fler unga att leva över sina tillgångar genom att köpa saker på kredit. Eller för den delen de miljarder i skattemedel som försvinner i bidragsbedrägerier varje år.  

Nej, den som är satt i skuld är inte fri. Men med fakta på bordet är det svårt för någon att säga att de svenskar som har höga bolån är särskilt många, inlåsta i ett evigt skuldfängelse eller ett hot mot svensk ekonomisk stabilitet.