Nyhet Juridik 8 februari 2024

Rätt om ränteavdrag och skattereduktion för bolån

Att bolåneräntan blivit högre för många låntagare det senaste året är ingen nyhet, men det nya läget för med sig att vissa låntagare inte kan göra samma procentuella avdrag i sin deklaration som när räntan låg på en lägre nivå, vilket i sin tur kan ge skattemässiga och ekonomiska skillnader.

Efter årsskiftet skickas årsbesked ut från banker och kreditinstitut med uppgifter om ränta som betalats under fjolåret. Uppgifter om betald ränta återfinns också i den inkomstdeklaration som skattskyldiga normalt ska lämna in till Skatteverket senast den 2 maj, där Skatteverket räknar ut slutliga skatter och avgifter som baseras på innehållet i inkomstdeklarationen. Många känner säkert till att avdrag kan göras för betald ränta men har kanske inte full koll på vad som gäller. Vi påminner och beskriver därför i denna artikel vad som gäller generellt kring det som många kallar ränteavdrag och som Skatteverket kallar skattereduktion.

Beloppsgränser

Avdrag med 30 % kan göras för betald ränta upp till 100 000 kr. Har ränta betalats över 100 000 kr kan avdrag göras med 21 % för den del som överstiger 100 000 kr. Avdraget gäller per person, så är det två personer som är betalningsskyldiga för lånet fördelas räntorna lika mellan dem, om inte banken meddelats annan fördelning. Annan räntefördelning mellan till exempel makar och sambos kan också ske i deklarationen för att möjliggöra maximalt avdrag och ett eventuellt bättre ekonomiskt utfall.

Som ränta räknas de flesta räntor som under ett år betalats för till exempel bolån, billån, blancolån men även tomträttsavgäld och ränteskillnadsersättning räknas som ränta. Studielån är subventionerade på annat sätt och räknas inte in här.

Övriga villkor för att erhålla avdrag

Det räcker dock inte med att räntan har betalats för att den ska kunna dras av och ge en skattereduktion, det måste också finnas en betald skatt för att kunna göra reduktionen. Det kan finnas andra skattereduktioner som har företräde. Den skattskyldiges inkomst, betald inkomstskatt, erhållen ränteinkomst på till exempel sparkonto, aktieutdelningar och rut/rotavdrag kan också påverka om och i så fall hur stor reduktion som får göras.

Några exempel:

-Den som under 2022 hade bolån på 3 000 000 kr till en ränta om 2 % och betalade 60 000 kr i ränta till banken kunde göra ett avdrag med 30 % på hela beloppet.

Samma låntagare som under 2023 betalade 5 % i ränta, totalt 150 000 kr, kan nu göra ett avdrag på 30 % upp till 100 000 kr och endast 21 % på 50 000 kr.

-Den som betalat 120 000kr i ränta och fått 25 000kr i kapitalinkomst från exempelvis ränta på sparkonto eller aktieutdelningar får ett netto på 95 000kr och kan göra avdrag med 30%.

-Två låntagare som tillsammans betalat 150 000 kr med fördelning 50/50 kan göra avdrag med 30% vardera.

För samtliga fall ovan gäller att övriga förutsättningar kan uppfyllas för att erhålla skattereduktion. En högre betald ränta än tidigare ger normalt ett högre avdrag, men för den som har låg inkomst eller andra avdrag och reduktioner kan det innebära att fullt avdrag inte kan göras.

Vad ska mäklaren tänka på?

Den skatt som en skattskyldig ska betala är beroende av många faktorer som en fastighetsmäklare normalt inte har insyn i, till exempel uppgifter om räntor som betalats för billån, blancolån, ränteskillnadsersättningar eller erhållen ränta från sparkonto. Om kunden har frågor om ränteavdrag kan mäklaren informera om vad som generellt gäller kring avdrag för betald bolåneränta. För den slutliga skatteberäkningen och kalkyler som förutsätter andra ekonomiska och skattemässiga uppgifter, bör mäklaren hänvisa till annan expert.

Magnus Bäckström
Kundvägledare Mäklarsamfundet