Nyheter

Ett par nyligen avgjorde ärenden hos Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd, FRN, ger oss anledning att belysa ett par saker rörande upplysningsskyldigheten.

Med anledning dels av tidigare information om kommande förändringar i fastighetsmäklarlagen, dels utskick gällande möjligheten till digitala underskrifter i vissa mäklarssytem, önskar vi klarlägga vad som i nuläget gäller angående digitala underskrifter i mäklarvardagen.

Möjligheten att lämna en framtidsfullmakt har snart funnits i två år. Mäklarsamfundets jurister får en del frågor om hur sådana fullmakter kan användas i samband med ett förmedlingsuppdrag. Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till ordningen med god man och förvaltare och är ett komplement till vanliga fullmakter. De ger den enskilde en möjlighet att själv utse den som ska ta hand om personliga och ekonomiska angelägenheter när man själv förlorat den förmågan. I artikeln uppmärksammas bland annat formkraven och de grund läggande förutsättningarna för användningen av framtidsfullmakter vid bostadsöverlåtelser.

I augusti 2018 överlämnades utredningen ” Utökad tillsyn över fastighetsmäklarbranschen” till regeringen. Där föreslogs bland annat att fastighetsmäklarföretagen ska omfattas av Fastighetsmäklarlagen och att det ska bli möjligt att ingå digitala uppdrags- och depositionsavtal. Då var beskedet att förändringarna skulle träda i kraft den 1 juli 2019. Men, blir det verkligen så? Mäklarsamfundets chefsjurist Jonas Anderberg, som deltog som i expert i utredningen, reder ut begreppen.

Det har förekommit uppgifter i media om att förekomsten av så kallade dolda bud ökat på bostadsmarknaden. Det är knappast en nyhet att det är möjligt för spekulanter att villkora ett bud. En fastighetsmäklare är skyldig att ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren. Det är säljaren som bestämmer över budgivningen och vem som ska få köpa bostaden. Säljaren kan acceptera ett dolt bud och välja att skriva kontrakt men det finns uppenbara risker med användningen av bud som inte redovisas till andra spekulanter.

En fråga som dyker upp med jämna mellanrum är den om mäklarnas återanvändning av bilder som tagits i samband med en tidigare förmedling. Det finns ett antal regelverk som utifrån olika perspektiv reglerar hur bilderna får användas och det kan ibland vara lite svårt att navigera mellan de olika regelverken.  Vi vill därför med denna redogörelse hjälpa till med att reda ut vad som gäller för en mäklares rätt att återanvända bilder från ett tidigare förmedlingsuppdrag.

FMI har beslutat att ge en mäklare en varning på grund av att mäklaren har underlåtit att ange fastighetsavgiften som en driftskostnad i objektsbeskrivningen. Beslutet innebär att vad som anses utgöra driftskostnader för en fastighet har utökats jämfört med vad som har gällt tidigare. Mäklarsamfundet ifrågasätter beslutet och anser att fastighetsavgiften inte utgör en driftskostnad. Beslutet är också överklagat till Förvaltningsrätten. Rekommendationen är emellertid att fastighetsavgiften tillsvidare anges som en driftskostnad i objektsbeskrivningen (eftersom vi ännu inte vet om beslutet kommer att ändras).

Inom ramen för god fastighetsmäklarsed ligger att mäklaren ska lämna en köpare de upplysningar som kan vara av betydelse för honom. Skyldigheten är inte menad att ändra den grundläggande ansvarsfördelningen mellan säljare och köpare vad gäller objektets skick eller eventuella fel, utan är istället en separat skyldighet för mäklaren som syftar till att skydda köparen mot att information som kan vara av betydelse (och som mäklaren på något vis får kännedom om) undanhålls från honom.

Processen för budgivningen är inte i sig reglerad i lag. Istället är det upp till säljaren att bestämma hur budgivningen ska gå till. Säljarens fria prövningsrätt innebär i korthet att det är säljaren som också bestämmer när ett bud ska accepteras och om ett tilltänkt kontrakt ska skrivas under, eller om ett bud som inkommit i sista minut istället ska fångas upp och leda till en annan köpare. Kort och gott; säljaren bestämmer såväl ramarna för budgivningen, som när en av budgivarna istället ska bli köpare.

Det förekommer att köpare önskar en förlängning av den frist för begäran om återgång som parterna avtalat i ett köpekontrakt. I denna situation är det naturligt för en köpare att i första hand vända sig till mäklaren. Detta medför en uppenbar risk för missförstånd och tvister. Utgångspunkten för artikeln är ett beslut från Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) där nämnden ansåg att mäklaren varit oaktsam och att det fanns ett orsakssamband med en påstådd skada. Köparnas fick inte någon ersättning med hänvisning till att de inte kunde visa att det uppkommit merkostnader i samband med att köpet fullföljdes.