Vi har vid åtskilliga tillfällen informerat om FMI:s tematiska tillsyn avseende beräkning och redovisning av en bostadsrätts indirekta nettoskuldsättning och kan nu konstatera att tillsynsinsatsen är avslutad. Tillsynen omfattade 16 utvalda fastighetsmäklare och 30 förmedlingsuppdrag. Tillsynen resulterade i 21 varningar, 2 erinran, 4 ringa förseelser och 3 avskrivningar. Resultatet har presenterats i en promemoria som nu är publicerad på myndighetens hemsida där det också finns en av myndigheten framtagen vägledning för hur man anser att bostadsrätten indirekta nettoskuldsättning ska beräknas och redovisas.
Att som fastighetsmäklare få en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen eller en reklamation med ett skadeståndsanspråk är aldrig roligt. Även om reklamationen ter sig grundlös för den ansvarige mäklaren så hamnar man ibland ändock i en situation där det råder delade meningar om ett visst förhållande. Då är det till mäklarens fördel om man kan freda sig mot påståendena med skriftlig dokumentation som kan fungera som bevis på att ett visst förhållande är det rätta.
I takt med att det blir allt svårare att genomföra bostadsaffärer som är beroende av att köparen ska överföra pengar från utlandet eller att köpet finansieras med pengar som finns på ett befintligt konto, en så kallad kontantaffär, ökar efterfrågan på att använda mäklarnas klientmedelskonton för att möjliggöra transaktioner, inte bara av handpenning utan även av slutlikviden. En sådan hantering är dock förknippad med stora risker inte minst då den typen av transaktioner utgör ett vanligt tillvägagångssätt vid penningtvätt, något som även uppmärksammats av Finanspolisen FIPO.
Finanspolisen har nyligen gått ut med ny information som ämnar hjälpa till i arbetet mot penningtvätt och terrorism. De vänder sig mot banker och andra verksamhetsutövare, bland annat fastighetsmäklare, och varnar för hur klientmedelskonton kan utnyttjas för penningtvättstransaktioner.
Nyligen kom beslut från Förvaltningsrätten som, för första gången, tog ställning i frågan om vilken skyldighet mäklare har att upprätta och till uppdragsgivaren överlämna en s.k. spekulantlista.
Alltsedan Mäklarsamfundet 2021 inledde satsningen på ett digitalt AML-stöd till fastighetsmäklarbranschen har såväl intresset för som kunskapen om penningtvättsproblematiken ökat bland förbundets medlemmar. I takt med att medvetenheten blir allt större blir arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism allt viktigare. Mäklarsamfundet har hittills bistått drygt 600 fastighetsmäklarföretag i arbetet med att upprätta en allmän riskbedömning över sina verksamheter och har därutöver valt att göra bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till en högt prioriterad fråga även i framtiden.
Nu börjar året närma sig sitt slut. Det gånga året har vi besvarat över 12 000 telefonsamtal och mejl från er fastighetsmäklare. För oss jurister är det oerhört kul att se att vår rådgivning är populär, och att vi får möjlighet att hjälpa er i ert dagliga arbete. Det är därför på sin plats att blicka tillbaka över året och passa på att försöka välja ut de vanligaste frågeställningarna vi svarar på från er Mäklare via telefon och mejl.
Som vi tidigare har informerat om inledde Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, under sommaren en så kallad tematisk tillsyn avseende en fastighetsmäklares skyldighet att vid förmedling av en bostadsrätt beräkna och redovisa bostadsrättens indirekta nettoskuldsättning. Tillsynen omfattar 16 fastighetsmäklare och förväntas pågå fram till årsskiftet. Nu har de första besluten meddelats inom ramen för tillsynen.
Som fastighetsmäklare kan det hända att man kommer i kontakt med en säljare eller köpare som företräds av en förmyndare, god man eller förvaltare. I den här artikeln redogörs för vad mäklaren bör känna till i en sådan situation.
Oklara tomtgränser kan dels ge upphov till frågor om man i efterhand verkligen köpt det man trott sig köpt, dels om byggnader eventuellt står placerade utanför ens egen tomtgräns och vilka skyldigheter man i så fall har att rätta till detta.