Nyheter

Den 1 juli 2021 trädde penningtvättslagens bestämmelser i full kraft. En vanligt förekommande fråga från fastighetsmäklarna är om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga för att de ska ha bedömts ha fullgjort sina skyldigheter att uppnå kundkännedom. Min förhoppning är att denna artikel kan komma att tjäna som en vägledning för dig när du vidtar åtgärder för att uppnå kundkännedom.

Vad gäller för reklamationer och vikten av att en köpare reklamerar så snart han eller hon upptäckt något som den anser utgör ett fel.

I nuläget får vi en del samtal som handlar om att köpare inte har möjlighet att tillträda. I rådande läge är det inte konstigt och dessvärre kommer det sannolikt att fortsätta dyka upp under ytterligare en tid. Det här nyhetsbrevet är avsett att vara en generell vägledning om olika vägar framåt, som ni kan spara ner och plocka fram den dagen ni har köpare eller säljare som ställer frågor kring det.

Riksdagen har den 16 juni 2022 klubbat igenom en proposition med förslag på ändringar i bostadsrättslagen som får konsekvenser inte bara för er fastighetsmäklare utan även byggare och bostadsrättsföreningar. Men alla förslag godtogs dock inte. Bland annat avslogs förslaget till att andra föravtal än förhandsavtal (t.ex. bokningsavtal) ska vara ogiltiga.

I detta säsongens sista nyhetsbrev vill vi passa på att redogöra för innehållet i två domar från Kammarrätten i Göteborg, domar som kanske inte riktigt fått den uppmärksamhet som de förtjänar.

I samband med att en fastighet överlåts kan vissa faktorer ännu vara osäkra varav det ena eller det andra utfallet kan påverka fastighetens värde. Mot bakgrund av detta är det inte helt ovanligt att säljare och köpare önskar reglera köpekontraktet med antingen svävarvillkor eller genom ett annat inte lika vanligt alternativ, en tilläggsköpeskilling. Läs vidare för att ta reda på närmare hur en tilläggsköpeskilling fungerar och hur denna skiljer sig från svävarvillkor.

På juristavdelningen tar vi emot åtskilliga tusentals telefonsamtal varje år från er medlemmar. Under 2021 besvarade vi över 13 000 frågor. En del av dessa är ofta återkommande. I anledning av detta har jag valt att redogöra för de vanligaste frågorna vi får för att ni medlemmar ska kunna få ett sammanhållet dokument som kan tjäna till vägledning och förhoppningsvis användas som ett uppslagsverk i miniatyr. Min förhoppning är att ni ska kunna finna svaren på många av de frågor som andra har ställt och att ni vid tillfälle kan fördjupa er i respektive frågeställning när ni har en lucka i kalendern. Med detta nämnt önskar jag dock att ni även i fortsättningen nyttjar telefonrådgivningen och håller oss sysselsatta. Frågorna tas inte upp i någon särskild ordning.

För att vara säker på att alla handlingar uppfyller formkraven för en fastighetsöverlåtelse och för att ha korrekta handlingar att visa upp för bank och lantmäteri är det vanligt att mäklare anlitas för begränsade uppdrag eller så kallade ”skrivuppdrag” när köpare och säljare redan hittat varandra men vill ha hjälp att upprätta köpehandlingar som motsvarar deras överenskommelse.

Med jämna mellanrum får vi frågor om hur gemensamhetsanläggningar ska kontrolleras och redovisas i objektsbeskrivningen. Då rättsläget till vissa delar är oklart vill vi kortfattat redogöra för den praxis som finns i denna fråga.

Som vi tidigare har informerat om har regeringen lagt fram en ny proposition med förslag på ändringar i bland annat bostadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen. De föreslagna ändringarna har sin grund dels i ett betänkande från 2017 SOU 2017:31, dels i en granskningsrapport från Riksrevisionen, RiR 2020:3. Förslagen på ändringar är bitvis ganska omfattande och kommer, såvitt kan förstås, få stor påverkan på processerna för framställning och förmedling av nyproducerade bostadsrätter. Då dessa förslag på förändringar synes ha flugit lite under radarn kan det finnas anledning att belysa de största och viktigaste förslagen till förändringar lite närmare.