Hur påverkas bostadsmarknaden av sprängningar?

Att det får konsekvenser, det vet vi. I vilken utsträckning och hur det manifesterar sig, kan däremot skilja sig åt mellan olika marknader. På en aggregerad nivå så får grova våldsbrott som till exempel skjutningar effekt på bostadspriserna. Det har Mats Wilhelmsson vid KTH visat i den mest robusta studie på området som gjorts i Sverige. Att det skulle vara annorlunda när det gäller sprängningar är knappast troligt. Det finns snarare skäl att tro att prispåverkan av sådana dåd blir större. Det handlar trots allt om angrepp och våldsam åverkan på bostäderna som sådana. En annan sannolik effekt är längre försäljningstider för bostäder i en fastighet som drabbats av sprängdåd. Samtidigt, minnet är kort och för de allra flesta utom de direkt drabbade kan normaliteten snart infinna sig igen, och eventuella effekter på pris och försäljningstider avta. Att det idag tycks kunna ske i stort sett var som helst, i vilket område som helst, skulle kunna göra priseffekten mindre. Om det sker i ett område med högre pris- och trygghetsnivåer kan man anta att marknadseffekten blir större. Sanningen är att vi inte, med den här aldrig tidigare skådade förekomsten av sprängningar och våldsdåd, riktigt kan veta vilken långsiktig effekt det får på boendeattraktivitet och priser.

Ytterligare en effekt handlar om spekulanters och köpares beteenden. Där har vi börjat få signaler om att fler undersöker potentiella grannar, med särskilt stort intresse för om det finns boende i fastigheten eller näraliggande fastigheter som förekommer i belastningsregistret. I vilken utsträckning detta sker, och om det är mer eller mindre vanligt i olika områden, vet vi däremot inte. Att man som köpare utnyttjar de verktyg som idag finns lätt tillgängliga i syfte att minimera risk eller utsatthet, det är fullt förståeligt. Frågan är bara vad konsekvensen blir om detta beteende breder ut sig och blir rutin? Risken är stor att den som gör den här typen av undersökningar invaggar sig själv i en falsk trygghet, eller för den delen otrygghet. Att en granne är dömd för brott innebär inte per definition att risken för att ett sprängdåd eller annat allvarligt våldsdåd ökar och vice versa.

Dessutom, vi vet idag en hel del om vad som skapar attraktiva boendemiljöer. Att området är tryggt och på långt avstånd från platser med grova brott är det som är högst prioriterat av alla hushåll, oavsett om det är unga singelhushåll, barnfamiljer eller seniorer. Dryga 30 procent av befolkningen uppger också idag att det viktigaste vid flytt till en ny bostad är att området har en känsla av samhörighet och social gemenskap. Hur blir det med den om vi undersöker och misstänkliggör varandra? Risken är stor att det drar ner bostadsområdets upplevda kvalitet generellt, och misstro mellan människor tenderar att skapa ännu mer misstro. Så är den negativa spiralen igång.

Om detta är en trend som kommer att växa över tid återstår att se. Mycket beror på hur kampen mot den organiserade brottsligheten och det grova våldet går. Hur upplever ni medlemmar att trygghetsfrågorna tar plats för kunder och spekulanter ni möter i vardagen? Känner ni igen fenomenet att fler tycks ha koll på möjliga framtida grannar? Vilka andra frågor kopplade till trygghet får ni och märker ni är aktuella för spekulanter, köpare och säljare? Dela gärna med er av era erfarenheter!

Joakim Lusensky
Analys- och Kommunikationschef Mäklarsamfundet