Lögn, förbannad lögn eller statistik?

Det spelar egentligen mindre roll vem som skruvade till denna bevingade fras. Det viktiga är ju innebörden – att av alla lögner kan den värsta vara just statistik. Och så kan det mycket väl vara om man med uppsåt vilseleder och skapar en ”sanning” som gynnar ens egen agenda. Ibland kan även undersökningen i sig ha brister, vilket resulterar i felaktig statistik. 

Vi som jobbar med statistik dagligen vet förstås vad som är seriöst och oseriöst samt hur man bör göra för att undvika de vanligaste fällorna. Därför vill vi dela med oss av några tips och råd på hur du kan använda statistik och vad du ska vara vaksam på. Läs vidare för matnyttiga tips i olika kategorier!

Vår statistik
Att jobba som fastighetsmäklare eller assistent innebär så klart att du gång på gång stöter på kunder som ”läst på”, eller hört och sett en hel del på TV eller radio. ”Enligt Svensk Mäklarstatistik är medelpriset på en bostadsrätt i Nacka cirka 50 tkr/kvm. Jag har en lägenhet i Fisksätra på bottenplan, på 80 kvadrat. Då är den alltså värd 4 miljoner?” Kan det låta. Din erfarenhet och kunskap ger förstås omedelbart svaret ”Nej – Fisksätra ligger betydligt lägre än snittet” och lika självklart för dig är det att en lika stor bostadsrätt i Nacka Strand, högst upp i huset med sjöutsikt och med takaltan i sydvästläge är värd betydligt mer än 4 miljoner kronor.

Både du och vi är medvetna om att en ögonblicksbild av medelpriser bara ger en liten vägledning. Däremot är förändringar av medelpriset av större vikt och nytta och det är framför allt det vi mäter och publicerar som offentlig branschstatistik varje månad för riket. Men även i vår statistik finns möjliga störningar. Vad händer med medelvärdet på bostadsrätter på riksnivå om det säljs betydligt fler lägenheter i Stockholm än normalt? Eller om det i en kommun säljs fler ettor än normalt? Ja, du förstår säkert vad det kan innebära.

Varför använder vi inte förändringen av kvadratmeterpriset på villor som vi gör för bostadsrätter? Finns flera skäl. En är att villor har biyta, som inte lägenheter har, och de ingår inte när man mäter kvadratmeterpriset. Och biyta är ju främst en teknikalitet. Ibland är biytorna fullt beboeliga men ingår inte i kvadratmeterpriset men påverkar likväl kontraktspriset. Ett annat och viktigare skäl är att det finns en mycket bra mätvariabel på fastigheter, som inte finns på lägenheter, nämligen köpeskillingskoefficienten (K/T-talet) dvs kontraktspriset i förhållande till taxeringsvärdet. För det spelar ingen större roll om det säljs exklusiva villor (högt K och högt T) ena månaden och enkla radhus andra månaden (lågt K och lågt T) för de kanske har samma K/T-värde medan medelpriserna skulle vara väsensskilda.

Coronakrisen
Vi upplever just nu en hemsk tid orsakad av Coronaviruset SARS-Cov-2. Företag tappar en stor del av sina intäkter, anställda permitteras i tusental, vårdpersonalen går på knäna, många är isolerade av tvång eller fri vilja för att förhindra att smitta eller bli smittade. Men tyvärr dör många människor ändå. Och i detta kaos tävlar experter inom hälsomyndigheter med de tusentals ”experter” som plötsligt dykt upp i alla sociala kanaler och vet vad man bör göra och vilka fel som begåtts.

Glöm dem! Våra myndigheter har tillgång till en stor mängd relevant data och presenterar statistik utifrån detta. Likväl finns det viss osäkerhet i statistiken. Om du hör att Sverige har en hög andel som dör av de som är smittade så kan det helt enkelt bero på att många har haft smittan utan att veta om det och de ingår därför inte i underlaget. Hade vi räknat med alla som haft smittan kanske vi har en låg andel döda. Varför testar vi inte alla då? Om vi bortser från att det är brist på testutrustning så finns det några problem. 

Om man testas och inte är smittad så det ju ingen garanti att man inte blir det 5 minuter efteråt. Dessutom är inga tester 100% tillförlitliga. Tänk dig följande: I en ort bor det 1000 personer. Samtliga testas och det visar sig att ingen är smittad. Testresultaten är till 99,9% säkra. Mellan 2-4 veckor senare dör tre personer i Covid-19. Hur ska man redovisa dödligheten här? Tre av noll smittade dog? Testtillförlitligheten är förvisso hög men 99,9% betyder samtidigt att 0,1% kan slinka igenom, det vill säga att 1 på 1000 kan testas negativt, trots att den egentligen bär på viruset. 

Korrelation men inte kausalitet.
Var på din vakt när du läser braskande rubriker på Aftonbladets löpsedlar som säger ”drick två glas vin om dagen och lev längre”. 

Wow, korka upp och lev längre! Eller? Vänta nu. Studien kanske visar att sydeuropéer har längre medellivslängd. Och de dricker ju gärna vin varje dag. Så vindrickande och medellivslängd korrelerar, dvs hänger ihop. Men finns det någon kausalitet, dvs orsakssamband mellan dessa två variabler, eller är det bara en slump? Kan det inte vara så att det är medelhavs-kosten med mycket grönsaker, frukt, nötter och olivolja som ger längre livstid, och inte vinet? Men det är klart, det säljer ju inte tidningar lika bra så du lär få se liknade löpsedlar även framledes. 

För att dra det till en ytterlighet som vem som helst kan genomskåda. Titta på nedanstående diagram. Importen av råolja från Norge verkar hänga ihop med antalet döda i tågkollisioner. Man ser helt klart och tydligt att ju mindre råolja som importeras från Norge desto färre dödsolyckor med tåg. Stoppa genast importen av råolja från Norge!

Men den kloke inser snabbt att det bara är en slump att just dessa korrelerar så fint. Det finns ingen som helst kausalitet, det vill säga inget orsaks-verkan-samband mellan dessa!

Källa: https://www.tylervigen.com/spurious-correlations

Långa enkäter
Nej fy! Låt bli! Du må ha massor med saker du skulle vilja veta kring ditt företag och ditt erbjudande. Det fyller ju ditt dagliga liv. Men hos mottagaren av enkäten går du oftast under radarn. Be om 3 minuter av mottagarens tid och du får oftast det. Fråga hellre om 10 saker som du får ärliga svar på än 100 som du får tvivelaktiga svar på p.g.a. ”intervjutrötthet”. Även om den som svarar gillar ditt företag och startar enkäten med intresse så falnar glöden snabbt och svaren efter halva enkäten kan du lika gärna kasta i det runda arkivet.

Svarsalternativ saknas eller är obalanserade
I en del enkäter saknas ”vet inte” eller ”har ingen uppfattning”. Om du missar det här så riskerar du att få svar som saknar relevans. För du tvingar ju den som svarar att ge dig ett ”betyg” på en skala säg 1-7, på något hon inte har nån aning om. Vad ska du då dra för slutsats om många svarar ”1” fast de egentligen skulle vilja svara ”vet inte”? Ja, du förstår säkert själv att du kan dra helt felaktiga slutsatser och i värsta fall investera i något som du aldrig får tillbaka i form av ökade intäkter.

Ett annat misstag i undersökningar är obalanserade svarsalternativ. Genom att ge fler positiva eller negativa svarsalternativ kan man försöka ”styra” svaren åt det håll man vill.

Så låt mig avsluta den här krönikan med att fråga dig om vad du tycker om innehållet. Dina svarsalternativ är:

”Mycket bra!”, Bra”, ”Helt OK”, ”Inte bra”

Med vänlig hälsning//
Hans Flink
Försäljnings- & Affärsutvecklingschef
Svensk Mäklarstatistik AB