Nyheter

Frågan om det krävs tillstånd för fotografering och filmning från s.k. drönare, dvs. radiostyrda luftfarkoster, prövades i en nyligen meddelad dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen slog i domen fast att en kamera som är monterad på en drönare räknas som en övervakningskamera och att det därför krävs ett tillstånd för användning. Detta får även betydelse för fastighetsmäklare som vid marknadsföring måste ta hänsyn till kameraövervakningslagen vid hantering av bilder tagna av drönarkameror.

FMI meddelar fastighetsmäklare en erinran för uppgift i objektsbeskrivningen avseende gemensamhetsanläggning som inte uppfyller kravet.

En mäklare blev anmäld av en förrättningslantmätare som handlade en avstyckning. I köpekontraktet hade lantmätaren upptäckt att det stod fel fastighetsbeteckning och att det inte framgick att köpet gällde en del av en fastighet.

I ett färskt avgörande från Fastighetsmäklarinspektionen har en fastighetsmäklare meddelats en varning för att objektsbeskrivningen innehöll uppgifter om att lägenheten har uteplatser i två väderstreck, trots att uteplatserna inte var upplåtna.

Fastighetsmäklaren hade inledningsvis ett skrivuppdrag och därefter ett förmedlingsuppdrag avseende den aktuella fastigheten. Både säljare och köpare har gjort anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) efter det att tvister uppkommit under produktionstiden. FMI:s granskning har omfattat flera dokument i uppdragen samt mäklarens agerande, bland annat i samband med kontraktsskrivning och tillträde.

Den senaste tiden har det förekommit frågeställningar rörande mäklarens upplysningsskyldighet avseende boenden för nyanlända.

Det kan inte ha undgått någon aktiv fastighetsmäklare att det i media skrivits om att det förekommer relativt omfattande spekulation kring försäljning av nyproduktion av bostadsrätter. Problemet har beskrivits som mest vanligt i storstadsområdena i Sverige men att det även förekommer på andra platser med stor efterfrågan på bostadsrätter.

En fastighet bildades vid avstyckning 1981. Ett köpekontrakt lades till grund för avstyckningen och i kontraktet skapades en servitutsrättighet för den äldre fastigheten att dels nyttja sex parkeringsplatser på tomten och dels nyttja mark för infart. Servitutet säkerställdes dock inte genom inskrivning i fastighetsregistret. Den nya fastigheten bytte därefter ägare vid två tillfällen. Något förbehåll för servitutet gjordes inte i överlåtelsehandlingarna vid något av dessa tillfällen.

Högsta domstolen (HD): Vid motstridiga uppgifter i köpekontrakt och köpebrev för fast egendom bör köpekontraktet som regel läggas till grund för bedömningen av avtalsinnehållet.