Nyhet Juridik 10 mars 2022

Direktreklam via sms – en framkomlig väg för att skaffa nya kunder?

I den hårt konkurrensutsatta marknad som ni fastighetsmäklare verkar i finner ni ofta kreativa vägar för att knyta an nya kunder. Detta genererar såklart ofta frågor om huruvida respektive väg utgör en tillåten eller en otillåten sådan enligt gällande rätt. Under den senaste tiden har vi på juristavdelningen tagit emot alltfler samtal som rört frågor om olika marknadsföringsstrategier och nyttjandet av olika kanaler för att marknadsföra inte bara sig själv som fastighetsmäklare, utan även förmedlingstjänsten. Exemplen är många, likaså uppfinningsrikedomen. De flesta frågorna har emellertid rört direktreklam via sms.

I anledning av att Fastighetsmäklarinspektionen under de senaste åren har tillämpat marknadsföringslagen i större utsträckning än tidigare och att utvecklingen inte tyder på att det kommer att minska, är frågan om direktreklam via sms i allra högsta grad alltjämt aktuell. Frågan om tillåtligheten av att använda direktreklam via sms har berörts av Mäklarsamfundet i ett nyhetsbrev i november 2016. Det ökade flödet av samtal från er som rör frågeställningen om obeställd reklam via sms och FMI:s avgöranden gör ändå enligt min uppfattning att frågan ånyo förtjänar att vädras.

Den tillämpliga lagen är marknadsföringslagen, närmare bestämt § 19 första stycket som lyder.

En näringsidkare får vid marknadsföring till en fysisk person använda elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild, bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand.

Utgångspunkten är alltså att det krävs samtycke för att skicka direktreklam via sms till en fysisk person. Samtycket ska inhämtas på förhand. Har man inte erhållit ett samtycke på förhand är således såväl fastighetsmäklare som fastighetsmäklarföretag förhindrade att inom lagens råmärken skicka direktreklam till nya presumtiva kunder via sms. Detta medför att det inte är tillåtet att skicka sms till boende i en bostadsrättsförening i vilken du har förmedlat en bostad, eller till boende på samma gata där du har förmedlat en fastighet för att nämna några exempel.

I detta sammanhang ska nämnas att det inte spelar någon roll om den fysiska personen är knuten till NIX-registret eller liknande. Förbudet gäller alla mobiltelefoner och till samtliga fysiska personer som är presumtiva kunder.

Som ju ofta är fallet med juridiken finns det undantag. Ävenså i detta fall. Kravet på samtycke gäller inte om fastighetsmäklaren eller fastighetsmäklarföretaget tidigare har haft en kundrelation med mottagaren av sms:et och kunden har informerats om (och inte motsatt sig) att kundens mobilnummer används i marknadsföringssyfte men också att kunden ges möjlighet att kostnadsfritt och enkelt motsätta sig att dennes mobilnummer används i detta syfte.

Detta landar i att anskaffandet av nya kunder via marknadsföring genom sms bör vara en svårframkomlig väg för fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag. I vart fall om dessa ska agera i enlighet med lag. Om du däremot tidigare har haft en kundrelation med en fysisk person och denne har informerats om (och inte motsatt sig) att dennes mobilnummer används för marknadsföringsändamål är det inget som hindrar dig från att skicka direktreklam till den kunden under förutsättning att kunden ges möjlighet att tacka nej till att framgent få reklam från dig i sin mobiltelefon.

Min uppfattning är att fastighetsmäklare generellt är mycket innovativa och kreativa när det gäller att anskaffa nya kunder. Det finns emellertid skäl för såväl fastighetsmäklare som fastighetsmäklarföretag att se över de marknadsföringsstrategier som används eller planeras att användas så att strategierna står i samklang med vad som är tillåtet. Detta för att minimera risken för att bli utsatt för sanktioner från respektive myndigheter.

Diego Ortíz del Gaiso
Bitr. förbundsjurist Mäklarsamfundet