Går det att bygga ett attefallshus på en radhustomt?

En fastighetsägare gav in en bygganmälan till Samhällsbyggnadsnämnden avseende en tillbyggnad om 15 kvm på hans befintliga bostadsbyggnad. Bostadsbyggnaden var sammanbyggd med en intilliggande byggnad på en annan fastighet. Totalt var fyra bostäder sammanbyggda, varje bostad låg på en egen fastighet.

Fastighetsägaren menade att anmälan skulle godkännas med hänvisning till de s.k. attefallsreglerna. Dessa regler innebär bl.a. att man, utan bygglov, dels får bygga en eller flera komplementbyggnader om totalt 25 kvm inom 25 meter från ett befintligt en- eller tvåbostadshus och dels får bygga en tillbyggnad om totalt 15 kvm till ett en- eller tvåbostadshus. Det var alltså en sådan tillbyggnad som fastighetsägaren avsåg att bygga.

Nämnden godkände inte anmälan på grund av att den bostad som avsågs inte var att jämställa med ett en- eller två bostadshus. Det var enligt nämndens mening aldrig lagstiftarens avsikt att attefallsreglerna också skulle omfatta radhus.

Fastighetsägaren överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen som i motsats till nämnden fann att åtgärden skulle bedömas som bygglovsbefriad. Mark- och miljödomstolen gjorde samma bedömning.

Inför mark- och miljööverdomstolens dom yttrade sig Boverket och uppgav att en länga med radhus består av sammanbyggda en- eller tvåbostadshus och är inte ett flerbostadshus oavsett hur många bostäder som finns i radhuslängan. Radhus, parhus och kedjehus bör därför betraktas som en- eller tvåbostadshus som har rätt till bygglovsbefriade åtgärder enligt Attefallsreglerna. Mark- och miljööverdomstolen delade Boverkets och underinstansernas bedömning och avslog nämndens överklagande.

Källa: Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 april 2016 mål P 4803-15

Läs mer om Attefallsreglerna här: http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygga-utan-b...

Johanna Stampe
Bitr. Förbundsjurist
Mäklarsamfundet