Bostadsrättens indirekta nettoskuld
Du som är medlem kan se det inspelade webinariet om bostadsrättens indirekta nettoskuld.
Du som är medlem kan se det inspelade webinariet om bostadsrättens indirekta nettoskuld.
Hösten 2014 fick en mäklare i uppdrag att förmedla en fastighet tillhörande ett aktiebolag i ekonomisk knipa. Det hade gått så långt att fastigheten var utmätt för skulder till olika banker. Eftersom fastigheten var utmätt tog mäklaren kontakt med fordringsägarna och säkerställde att de skulle släppa sin panträtt förutsatt att fastigheten såldes för ett visst belopp.
Efter annonsering fick mäklaren ett bud på 17 000 000 kr vilket accepterades av säljaren och fordringsägarna. Då fastigheten var utmätt deponerades handpenningen om 1 700 000 kr hos fastighetsmäklaren, och tanken var att handpenningen skulle vara deponerad fram till tillträdesdagen.
Innan fastigheten hade tillträtts uppstod det tvist om boarean. Köparen menade att fastigheten var avsevärt mindre än vad som uppgivits och att köparen därför hade rätt till ett prisavdrag på 3 000 000 kr. Under pågående tvist mellan köpare och säljare fick mäklaren plötsligt en skriftlig uppsägning från säljaren. I uppsägningen begärde säljaren även att handpenningen skulle återbetalas till köparen. Mäklaren blev något förvånad och ringde upp säljaren. Vid telefonsamtalet berättade säljaren att han var under press från köparen att säga upp uppdraget och begära utbetalning av handpenningen. Enligt säljaren hade köparen sagt att han skulle sätta bolaget i konkurs om han inte fick som han ville. Säljaren gaskade dock upp sig och meddelade att uppdraget skulle fortsätta och att handpenningen skulle stå kvar på klientmedelskontot.
När det väl var dags för tillträde vägrade köparen att tillträda om han inte fick prisavdrag, detta ledde till att säljaren hävde köpet varpå köparen stämde säljaren på bättre rätt till fastigheten.
Kort därefter gick köparen från ord till handling och begärde säljaren i konkurs. Köparen hade dessförinnan köpt vissa av säljarens skulder vilket gjorde det möjligt att göra detta. I samband med att säljaren försattes i konkurs utsåg tingsrätten en konkursförvaltare med uppdrag att utreda konkursboet och sälja tillgångarna.
Efter segslitna förhandlingar mellan köparen och konkursförvaltaren träffades ett förlikningsavtal med innebörden att konkursboet skulle sälja fastigheten till köparen, köpeskillingen skulle dock höjas från 17 000 000 kr till 19 500 000 kr. Enligt förlikningsavtalet skulle dessutom den tidigare deponerade handpenningen om 1 700 000 kr utgöra delbetalning vid köparens förvärv av fastigheten från konkursboet. Förlikningsavtalet innehöll även en paragraf där det framgick att parterna skulle begära redovisning av handpenningen från mäklaren med avdrag för provision.
Under hela tiden som förhandlingarna mellan köparen och konkursboet pågick hölls handpenningen kvar i deposition på mäklarens klientmedelskonto.
Eftersom handpenningen var deponerad hos mäklaren hade konkursförvaltarens biträdande jurist en dialog med mäklaren i anledning av handpenningen och provisionen. Konkursboet framförde önskemål om att mäklaren skulle gå ner i provision i anledning av tvisten om boarean. Mäklaren påpekade då att denne inte orsakat eller på annat sätt kunde lastas för tvisten mellan köparen och säljaren och krävde därför full provision. Mäklaren betalade även sedermera ut handpenningen till konkursboet med avdrag för provisionen.
Efter att mäklaren redovisat handpenningen till konkursboet begav sig mäklaren utomlands, under utlandsvistelsen stämde köparen mäklaren och krävde att mäklaren skulle redovisa hela handpenningen inklusive provision till honom. Som grund för kravet anförde köparen att mäklaren inte hade haft rätt att göra avdrag för provision eftersom säljaren gått i konkurs. Trots att mäklaren hade ordnat eftersändning av sin post fick mäklaren inte del av den utfärdade stämningen som skickades ut per post. Eftersom mäklaren aldrig hördes av utfärdades en så kallad kungörelsedelgivning som då den inte heller hörsammandes, ledde till att tingsrätten till slut meddelade tredskodom med bifall av köparens talan.
När mäklaren fick kännedom om att tredskodom meddelats sökte denne biträde varpå tredskodomen återvanns och efter två ansökningar meddelade dessutom tingsrätten inhibition av tredskodomen. Innan tredskodomen hann inhiberas (dvs. stoppas) hann kronofogdemyndigheten dock mäta ut en ansenlig summa pengar av mäklarens privata tillgångar.
Efter en tvist som varat i drygt två år har hovrätten nu meddelat dom i målet. I domen slår hovrätten fast att handpenningen om 1 700 000 kr utgjort delbetalning vid köparens köp från konkursboet och eftersom handpenningen utgjort delbetalning kan köparen inte ha någon fordran på mäklaren. Hovrätten slår även fast att det bara är säljaren, eller som i detta fall, säljarens konkursbo, som kan ha synpunkter på rätten till provision. Hovrätten konstaterar dessutom att det faktum att konkursförvaltarens biträdande jurist förhandlat med mäklaren om provisionen, samt att konkursförvaltaren i sin kostnadsräkning till tingsrätten skrivit att konkursboet valt att inte gå vidare med frågan om mäklarens rätt till provision, innebär att konkursboet accepterat mäklarens rätt till provision.
Förutsatt att hovrättens dom vinner laga kraft kan mäklaren snart lägga affären bakom sig. Även om detta fall i någon mån är unikt kan det vara bra att känna till att du som mäklare faktiskt kan hamna i helt osannolika situationer. Om du drabbas av juridiska problem, om än aldrig så små tänk då på att lyfta på luren och kontakta oss på Mäklarsamfundet Juridik. Ett samtal på 10 minuter kostar inget, och omfattas du av Mäklarsamfundets gemensamma försäkringsgrundpaket har du dessutom en förmånlig rättsskydds- och ansvarsförsäkring genom ditt medlemskap.
För den som vill ta del av domen är målnumret T 600-17.
Fredrik Aldmo
Förbundsjurist
/ Bransch 4 maj 2023 Mäklarsamfundets koncernjurist Jonas Anderberg benar ut allt som rör startavgifter och fasta arvoden för fastighetsmäklare! Vilka är de juridiska…
/ Juridik 5 april 2023 Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd har i två avgöranden ansett att fastighetsmäklaren inte har haft rätt till provision i de fall där köparen inte har…
/ Bransch 15 december 2022 Mäklarsamfundets studentpanel med Rebecca Behrendtz, Hampus Björkdahl och Jennifer Lagerstedt är tillbaka. Den här gången svarar de på vad de har för åsikter om…
/ Juridik 2 december 2021 Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) prövar inte bara kundernas skadeståndsanspråk mot mäklare och begäran om nedsättning av provision, utan även…
/ Juridik 23 september 2021 Att använda en så kallad provisionstrappa som ersättningsmodell är ett populärt alternativ till den traditionella raka provisionen. Om den används på rätt sätt…
/ Bransch 11 mars 2021 Att arbeta helt på provision är förstås någonting som det finns lika många åsikter om som det finns fastighetsmäklare. Mäklarsamfundet ville ta reda på hur…
/ Juridik 27 februari 2020 En ständigt återkommande fråga till Mäklarsamfundets jurister är vem som har rätt till provisionen vid så kallade konkurrerande provisionsanspråk, dvs. när en…
/ Bransch 30 oktober 2019 En ny undersökning från Mäklarsamfundet visar att var femte bostadssäljare väljer provision med trappa när mäklartjänsten ska betalas. Det är betydligt…
/ Juridik 28 mars 2018 Mäklarsamfundets jurister får ofta frågor som rör konkurrerande provisionsanspråk, dvs. om Mäklare 1 eller Mäklare 2 har rätt till provision alternativt hur…
/ Juridik 19 mars 2015 En mäklare får i uppdrag att förmedla en fastighet som tidigare varit till salu via en annan mäklare. Vilka frågor bör egentligen de olika inblandade parterna…