Nyheter

Chefsjurist Jonas Anderberg, en av de förordnade experterna som deltog i utredningen om en ny fastighetsmäklarlag för lite mer än tre år sedan, reder ut var arbetet står idag samt sammanfattar beskrivningar av själva lagförslaget i en första del av en kommande artikelserie.

Vi följer med spänning utvecklingen av praxis kring förhandsavtal för nyproducerade bostadsrätter och såsom tidigare har utlovats gör vi vårt bästa för att kunna informera när något nytt inträffar.

I ett färskt avgörande har Stockholms tingsrätt än en gång prövat frågan om formfel och för första gången ogiltigförklarat ett förhandsavtal på den grunden (se Stockholms tingsrätts dom i mål T-16941-18). Frågan är om avgörandet innebär en ändring av tidigare tingsrättspraxis eller kanske snarare befäster densamma.

En ägare kan vilja genomföra en värdering inför en eventuell försäljning, men även inför en kommande separation eller t.ex. i syfte att förhandla om sina lån. Man kan även tänka sig att en nyfiken spekulant vill veta värdet på ett objekt som inte ens är till salu, i syfte att kontakta ägaren och lämna ett bud.

Med anledning av coronaviruset och den rådande situationen i världen har juristerna på Mäklarsamfundet märkt av en viss ökning av frågor avseende hur en förmedling ska hanteras i samband med att en säljare avlider. Nedan kommer därför en kort sammanställning av hur situationen bör hanteras beroende på hur långt man kommit i förmedlingen innan dödsfallet inträffar, samt om den avlidne innan sin bortgång lämnat fullmakt för någon att genomföra försäljningen i dennes ställe.

Det blir allt mer vanligt att fastigheter är anslutna till fibernätet. Utbyggnaden av fibernätet pågår över hela landet i snabb takt. Kostnaderna för att ansluta fiber till en fastighet kan ibland bli ganska höga och det är därför viktigt att spekulanter och köpare av mäklarnas förmedlingsobjekt får rätt information om eventuell fiberanslutning. En uppgift i en objektsbeskrivning om att ”Fiber finns” kan nämligen betyda olika saker.

Force majeure brukar anses innebära oförutsedda händelser vilka inträffar på grund av en oundviklig yttre kraft utanför parternas kontroll vilka ingen kunde förutse. I den engelska rättsläran talar man om ”an act of god”. I svensk rätt är force majeure emellertid inte reglerat, så för att man ska kunna använda sig av detta behöver det ha tagits in en klausul om force majeure i avtalet, i annat fall är man hänvisad till allmänna regler såsom exempelvis 36 § avtalslagen för att jämka eller ogiltigförklara ett ingånget avtal.

Med några års mellanrum flyter frågan om köparmäklare upp till ytan och det är i princip samma frågeställningar som aktualiseras varje gång. Dels handlar det om uppdragsavtalets utformning och vilken betalningsmodell som kan, bör eller ska användas, dels handlar det om frågor av mer praktisk natur såsom hur själva uppdraget ska utföras. Vid en första anblick ter sig dessa frågor inte så svåra att besvara men vid närmare eftertanke landar man som funderande jurist allt som oftast i slutsatsen att det nog är ganska komplicerat trots allt.

I januari i år beslutade riksdagen att bygglovsbefriade komplementbostadshus (sk. Attefallshus) får uppta en maximal byggnadsarea om 30 kvm istället för 25 kvm byggnadsarea som tidigare.

Ansvaret för brister i elsäkerhet bör vara en mycket viktig fråga vid överlåtelser av begagnade bostäder. I två aktuella avgöranden har tingsrätter prövat vad som utgör fel i köprättslig mening och vad som bedöms ingå i en köpares undersökningsplikt beträffande elinstallationer. Den avgörande frågan har varit om köparen uppfyllt sin undersökningsplikt – eller inte.

En ständigt återkommande fråga till Mäklarsamfundets jurister är vem som har rätt till provisionen vid så kallade konkurrerande provisionsanspråk, dvs. när en mäklare åtar sig att förmedla ett objekt som en annan mäklare tidigare haft i uppdrag att förmedla.