Idag utökar Mäklarsamfundets jurister sina öppettider för telefonrådgivning.

Det är inte ovanligt med frågor i samband med att en mäklare byter jobb och övergår till en anställning hos en annan arbetsgivare eller startar eget. Ofta är mäklaren och dennes tidigare arbetsgivare då oense om vad som gäller avseende kunduppgifter, pågående förmedlingsuppdrag och fördelning av provisioner med mera. Mäklarsamfundets styrelse har nu, tillsammans med sin motsvarighet i Fastighetsmäklarförbundet FMF, initierat ett branschöverskridande samarbete med syfte att ta fram och få acceptans för rutiner och riktlinjer för fastighetsmäklarbranschen avseende vad som ska gälla vid avslutade anställningar och därmed sammanhängande frågor.

Rubriken till trots är det här ingen filmrecension. Avsikten är istället att kort sagt uppmärksamma dig på ett scenario där din förmedlingstjänst kan bli utnyttjad på ett sätt som inte varit avsett med det förmedlingsuppdrag du fått. Inom ramen för vår rådgivning får vi regelbundet frågor från medlemmar som upplever att kunder utnyttjat dem och försökt ”smita från notan”. I den här artikeln redogör Fredrik Aldmo för vad du som fastighetsmäklare bör tänka på för att skydda din rätt till ersättning.

Användning av branschgemensamma avtal och skrivelser har många fördelar; men det hindrar inte att en mäklare alltid är skyldig att se till att avtalet som skrivs avspeglar just den aktuella affären, med dess aktuella parter. FMI har meddelat en varning grundad i att en viss skrivning har ansetts strida mot omsorgsplikten mot den aktuella köparen och varningen överklagades men fastställdes nyligen av förvaltningsrätten.

Enligt fastighetsmäklarlagen är det förbjudet för en mäklare att syssla med handel av fastigheter. Det är inte bara handel med fastigheter som omfattas av förbudet, utan även övriga objekt som omfattas av fastighetsmäklarlagen, som till exempel bostadsrätter och tomträtter. Syftet med bestämmelsen är att man ska kunna utgå från att de objekt som en mäklare marknadsför ägs av mäklarens uppdragsgivare och inte av mäklaren själv. Förbudet mot handel med fastigheter är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för mäklaren som opartisk huvudman.

I ett beslut från 2017 varnade Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, en fastighetsmäklare för att denne i samband med en kontraktsskrivning inte upplyste köparen om att det näst högsta budet hade återkallats av budgivaren. Beslutet uppmärksammades en del och kommenterades bland annat i ett tidigare nyhetsbrev i september 2017. Det sista ordet var dock inte sagt i och med FMI:s beslut utan frågan togs upp till prövning av både Förvaltningsrätten och Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd, FRN. Nedan följer en samlad redogörelse för hur mäklarens skyldigheter i detta avseende har bedömts.

Du som ringt till Mäklarsamfundets juristavdelning med en arbetsrättslig fråga känner säkert till att vi har som policy att vi inte lämnar rådgivning i arbetsrättsliga frågor. Däremot kan vi besvara vad som gäller ur perspektivet god fastighetsmäklarsed vid exempelvis byte av arbetsgivare och hur pågående uppdrag bör hanteras i en sådan situation. I denna artikel kan du som anställd och arbetsgivare läsa mer om detta.

Fastighetsmäklarinspektionen har utfärdat nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 augusti 2019 och det mesta är sig likt, men Mäklarsamfundet vill uppmärksamma på några viktiga nyheter, framför allt vad gäller identitetskontrollen av distanskunder.

Under försommaren är det många fritidshus till salu runt om i landet, ett viktigt försäljningsargument brukar vara tillgången till brygga eller båtplats. Tyvärr förekommer det fall där det i efterhand visat sig att det aldrig ingick någon brygg- eller båtplats i köpet. I denna artikel redogör Fredrik Aldmo för vad du som fastighetsmäklare bör tänka på för att förebygga tvister om bryggor och båtplatser.

Alltsedan marknaden för nyproducerade bostadsrätter började stanna av för några år sedan har en av de mer centrala frågeställningarna varit under vilka omständigheter en förhandstecknare kan ”ta sig ur” ett förhandsavtal. Praxis på dessa områden har varit sparsam men till följd av att ett antal förhandstecknare på senare tid har vänt sig till domstol för att pröva sin rätt gentemot sina bostadsrättföreningar har det nu kommit några intressanta tingsrättsdomar som kan ge en indikation på i vilken riktning juridiken pekar.