Nyheter

En ständigt återkommande fråga till Mäklarsamfundets jurister är vem som har rätt till provisionen vid så kallade konkurrerande provisionsanspråk, dvs. när en mäklare åtar sig att förmedla ett objekt som en annan mäklare tidigare haft i uppdrag att förmedla.

Då och då får vi på Mäklarsamfundets juristavdelning frågor om vilka skyldigheter en fastighetsmäklare har för att kontrollera pantsättningen av fastigheter och bostadsrätter och vilket ansvar köparnas och säljarnas respektive banker har för att utföra dylika kontroller. Bankerna och de enskilda banktjänstemännen är till skillnad från en mäklare inte underkastade någon lagstadgad kontrollskyldighet avseende pantsättning. Även om det torde ligga i bankernas intresse att för egen del kontrollera om de fastigheter man ska finansiera köpet av är pantsatta, förlitar sig bankerna ofta på mäklarens uppgifter. Dessvärre händer det ibland att dessa uppgifter visar sig vara felaktiga vilket såklart kan leda till problem för såväl bank som mäklare och köpare.

Enligt en färsk dom från förvaltningsrätten i Karlstad kan en fastighetsmäklare tilldelas varning för felaktiga uppgifter i objektsbeskrivningen oavsett hur uppgiften tillkommit. Domen är överraskande och om den står sig innebär det en kraftig skärpning av mäklaransvaret vad gäller innehållet i objektsbeskrivningen. I artikeln kan du läsa mer om domen och dess betydelse för mäklarkåren.

När köparsidan i tiden mellan kontrakt och tillträde önskar ändra ägarandelar eller partsställning ger det upphov till ett antal eventuella problem, särskilt när vi rör oss kring ett årsskifte.

När en uppdragsgivare säger upp förmedlingsuppdraget finns, som så ofta annars, vissa saker som mäklaren alltid ska göra och förhålla sig till – men situationen kan också föra med sig frågeställningar som är mer oklara.

Den 1 augusti 2019 trädde Fastighetsmäklarinspektionens nya föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i kraft. Nu är det återigen dags för ändringar av penningtvättsregelverket, men den här gången är det penningtvättslagen som ändras. Ändringarna kommer dock innebära att även penningtvättsföreskrifterna behöver ändras.

Det är inte ovanligt med frågor i samband med att en mäklare byter jobb och övergår till en anställning hos en annan arbetsgivare eller startar eget. Ofta är mäklaren och dennes tidigare arbetsgivare då oense om vad som gäller avseende kunduppgifter, pågående förmedlingsuppdrag och fördelning av provisioner med mera. Mäklarsamfundets styrelse har nu, tillsammans med sin motsvarighet i Fastighetsmäklarförbundet FMF, initierat ett branschöverskridande samarbete med syfte att ta fram och få acceptans för rutiner och riktlinjer för fastighetsmäklarbranschen avseende vad som ska gälla vid avslutade anställningar och därmed sammanhängande frågor.

Rubriken till trots är det här ingen filmrecension. Avsikten är istället att kort sagt uppmärksamma dig på ett scenario där din förmedlingstjänst kan bli utnyttjad på ett sätt som inte varit avsett med det förmedlingsuppdrag du fått. Inom ramen för vår rådgivning får vi regelbundet frågor från medlemmar som upplever att kunder utnyttjat dem och försökt ”smita från notan”. I den här artikeln redogör Fredrik Aldmo för vad du som fastighetsmäklare bör tänka på för att skydda din rätt till ersättning.

Användning av branschgemensamma avtal och skrivelser har många fördelar; men det hindrar inte att en mäklare alltid är skyldig att se till att avtalet som skrivs avspeglar just den aktuella affären, med dess aktuella parter. FMI har meddelat en varning grundad i att en viss skrivning har ansetts strida mot omsorgsplikten mot den aktuella köparen och varningen överklagades men fastställdes nyligen av förvaltningsrätten.

Enligt fastighetsmäklarlagen är det förbjudet för en mäklare att syssla med handel av fastigheter. Det är inte bara handel med fastigheter som omfattas av förbudet, utan även övriga objekt som omfattas av fastighetsmäklarlagen, som till exempel bostadsrätter och tomträtter. Syftet med bestämmelsen är att man ska kunna utgå från att de objekt som en mäklare marknadsför ägs av mäklarens uppdragsgivare och inte av mäklaren själv. Förbudet mot handel med fastigheter är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för mäklaren som opartisk huvudman.