Vi har på senare tid sett en ökad mängd frågor avseende problem kring hanteringen av utländska köpare och deras möjligheter att, genom erläggande av köpeskillingen, göra rätt för sig på tillträdesdagen. Det är ofta fråga om köpare som har pengar tillgängliga i utlandet och som inför tillträdet kontaktar en bank i Sverige för att öppna ett konto i syfte att ta emot pengar från den utländska banken, detta för att kunna genomföra ett vad vi betraktar som normalt tillträde.

Det är inte ovanligt att en fastighet som ges i gåva eller testamenteras förenas med förbehåll. Ett sådant villkor kan till exempel vara att en fastighet ska användas på ett visst sätt eller att den inte får säljas utan medgivande av givaren eller dennes efterlevande.

I plan- och bygglagen (PBL) regleras vilka åtgärder som kräver bygglov. De flesta känner till att det krävs för att bygga en ny byggnad eller göra en tillbyggnad men kanske inte att det kan krävas för att uppföra murar, plank och altaner eller för att byta fasad. Det finns även undantag från kravet på bygglov, det kanske kändaste är den så kallade ”Friggeboden”. Det kan vara svårt att avgöra vad som kräver bygglov och det gör att fastighetsägare omedvetet, eller kanske i vissa fall medvetet, bygger något olovligen. Detta gör att du som mäklare med stor sannolikhet kan komma att förmedla en fastighet där det framkommer att bygglov eller annat tillstånd saknas för något på fastigheten.

Inte sällan får vi frågor i samband med att säljare är oense om fördelningen av handpenning eller slutlikvid. Frågan om mäklarens roll har nyligen prövats i både FMI (Fastighetsmäklarinspektionen) och FRN (Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd).

Mäklarnas rapportering av misstänkt penningtvätt till Finanspolisen har under många år legat på en mycket låg nivå. Men under 2019 ökade rapporteringen från fastighetsmäklare drastiskt, även om antalet rapporter som kommer in till Finanspolisen fortfarande är relativt låg jämfört med andra branscher. Detta framgår av finanspolisens årsrapport för 2019 som bland annat innehåller statistik från rapporter som de har mottagit under året och av den framgår det att rapporteringen fortsätter att öka i princip i alla branscher.

Chefsjurist Jonas Anderberg, en av de förordnade experterna som deltog i utredningen om en ny fastighetsmäklarlag för lite mer än tre år sedan, reder ut var arbetet står idag samt sammanfattar beskrivningar av själva lagförslaget i en första del av en kommande artikelserie.

Vi följer med spänning utvecklingen av praxis kring förhandsavtal för nyproducerade bostadsrätter och såsom tidigare har utlovats gör vi vårt bästa för att kunna informera när något nytt inträffar.

I ett färskt avgörande har Stockholms tingsrätt än en gång prövat frågan om formfel och för första gången ogiltigförklarat ett förhandsavtal på den grunden (se Stockholms tingsrätts dom i mål T-16941-18). Frågan är om avgörandet innebär en ändring av tidigare tingsrättspraxis eller kanske snarare befäster densamma.

En ägare kan vilja genomföra en värdering inför en eventuell försäljning, men även inför en kommande separation eller t.ex. i syfte att förhandla om sina lån. Man kan även tänka sig att en nyfiken spekulant vill veta värdet på ett objekt som inte ens är till salu, i syfte att kontakta ägaren och lämna ett bud.

Med anledning av coronaviruset och den rådande situationen i världen har juristerna på Mäklarsamfundet märkt av en viss ökning av frågor avseende hur en förmedling ska hanteras i samband med att en säljare avlider. Nedan kommer därför en kort sammanställning av hur situationen bör hanteras beroende på hur långt man kommit i förmedlingen innan dödsfallet inträffar, samt om den avlidne innan sin bortgång lämnat fullmakt för någon att genomföra försäljningen i dennes ställe.

Det blir allt mer vanligt att fastigheter är anslutna till fibernätet. Utbyggnaden av fibernätet pågår över hela landet i snabb takt. Kostnaderna för att ansluta fiber till en fastighet kan ibland bli ganska höga och det är därför viktigt att spekulanter och köpare av mäklarnas förmedlingsobjekt får rätt information om eventuell fiberanslutning. En uppgift i en objektsbeskrivning om att ”Fiber finns” kan nämligen betyda olika saker.