Nyheter

Med anledning av att vi i vårt förra nyhetsbrev informerade om de branschgemensamma riktlinjerna för avslutade anställningar i fastighetsmäklarbranschen vill vi härmed följa upp med en kort kommentar till hur och varför dessa riktlinjer har arbetats fram och syftet med dem och passar även på att göra en liten fördjupning i de mest centrala frågeställningarna.

Regeringen föreslår i lagrådsremissen införandet av en ny fastighetsmäklarlag, som när den träder ikraft den 1 juli ska ersätta den nuvarande. Regeringens lagförslag motsvarar i allt väsentligt det förslag som 2017 års fastighetsmäklarutredning tidigare presenterat i sitt betänkande, SOU 2018:64, dock med några noterbara undantag.

En vanlig fråga till juristerna på Mäklarsamfundet är hur antalet rum ska redovisas på ett korrekt sätt vid marknadsföringen av en bostad. Det har nyligen kommit avgöranden från Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) som avser just detta.

Er verksamhet; möten, visningar, kontraktsskrivningar och tillträden, har på ett föredömligt sätt anpassats för en vardag när vi inte kan mötas som vanligt. Nu har en, tillfällig, pandemilag trätt i kraft. Mot bakgrund av den har Mäklarsamfundet sett över sina rekommendationer ut till er, särskilt vad gäller visningar framöver.

Vi får alltjämt många frågor om vad som gäller avseende formkrav för undertecknande av de avtal som förekommer inom ramen för mäklartjänsten. Antalet frågor kring just formkraven har ökat i antal i takt med att också efterfrågan på lösningar för undvikande av fysisk kontakt har ökat under den pågående Covid-19-pandemin. Digitaliseringen har tagit stora steg som en direkt följd av pandemin, inte minst ifråga om digitala möten och utbildningar på distans, varför det kan te sig förvånande att det fortfarande finns betydande begränsningar gällande digitala lösningar för ingående av avtal när det kommer till exempelvis köp eller försäljning av en bostad.

Mäklarsamfundets jurister får ofta frågor från mäklare som avser hantering av budgivningen. Brister i hanteringen av budgivningen är också en vanligt förekommande grund i de beslut där FMI har meddelat mäklare en disciplinpåföljd. Budgivningen är som de flesta redan vet inte reglerad i lag. I praxis från bland annat FMI, FRN och allmänna domstolar har det emellertid framkommit vissa regler om hur en budgivning ska gå till, vad som är tillåtet och vilka skyldigheter en fastighetsmäklare har. Nedan följer en sammanställning i tio punkter av de viktigaste reglerna som framkommit i praxis avseende budgivningen. Om dessa tio punkter följs minskar risken för att budgivningen hanteras felaktigt.

Framtidsfullmakter ligger i tiden. Möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt har funnits i drygt tre år och flera av er fastighetsmäklare har stött på denna typ av fullmakter i era förmedlingsuppdrag medan det för vissa av er ännu är obekant. Oavsett vad kommer ni med största sannolikhet att förr eller senare komma i kontakt med dem och följande artikel syftar till att belysa vad som då är viktigt att tänka på.

Fastighetsmäklare omfattas av Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Som ett led i att motverka att den egna verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism behöver en mäklare vidta flera åtgärder. En av dessa är att uppnå kundkännedom, både avseende sin uppdragsgivare och eventuell köpare. Ibland finns inte möjlighet att träffa en säljare eller en köpare personligen och kontrollen av deras identitet behöver då ske på distans.

Alldeles nyligen har § om bostadsrättens skick i våra branschgemensamma överlåtelseavtal uppdaterats och detta nyhetsbrev syftar framförallt till att uppmärksamma er på detta samt vilken information ni framöver måste säkerställa att ge era köpare.

Vi har på senare tid sett en ökad mängd frågor avseende problem kring hanteringen av utländska köpare och deras möjligheter att, genom erläggande av köpeskillingen, göra rätt för sig på tillträdesdagen. Det är ofta fråga om köpare som har pengar tillgängliga i utlandet och som inför tillträdet kontaktar en bank i Sverige för att öppna ett konto i syfte att ta emot pengar från den utländska banken, detta för att kunna genomföra ett vad vi betraktar som normalt tillträde.