Ett steg närmare en ny fastighetsmäklarlag - lagförslaget redovisas i lagrådsremiss

För den enskilde mäklaren kommer lagförslaget inte innebära några större förändringar. Den mest betydelsefulla nyheten är istället att den nya lagen inte bara ska gälla de enskilda fastighetsmäklarna, utan även fastighetsmäklarföretagen. Såväl mäklare som företag där mäklaren är verksam, skall vara registrerade och stå under tillsyn av Fastighetsmäklarinspektionen (FMI). 

I likhet med mäklaren måste företagen uppfylla flera krav för att bli registrerade och för att få vara fortsatt verksamma.

Ett mäklarföretag som åsidosätter sina skyldigheter ska kunna ges en disciplinpåföljd. Det blir även möjligt för FMI att ingripa om det finns olämpliga personer i företagsledningen och ägarkretsen.

Mäklarföretaget ska fortsättningsvis omfattas av penningtvättslagen och vara så kallad verksamhetsutövare och även i den egenskapen stå under tillsyn av FMI. 

Många av de bestämmelser som idag gäller för mäklaren, föreslås nu även omfatta mäklarföretaget. Detta gäller exempelvis förbudet rörande s.k. självinträde och förmedling till närstående, förbudet att ägna sig åt förtroenderubbande verksamhet och ombudsförbudet.

Därutöver föreslås en bestämmelse som ger mäklarföretaget ett övergripande ansvar att verka för att de mäklare som är verksamma i företaget följer god fastighetsmäklarsed.

I utredningens betänkande föreslogs att det skulle införas ett särskilt skadeståndsansvar för mäklarföretaget om företaget skulle åsidosätta sina skyldigheter  i lagen - och i linje med det, en obligatorisk skyldighet att teckna ansvarsförsäkring för att kunna bli registrerad.

Detta har regeringen dock valt att avstå ifrån i sitt lagförslag, och pekat på att de disciplinpåföljder mot bolaget som FMI kan besluta om, får förväntas vara tillräckliga för att säkerställa att företagen följer lagen. Det kan noteras att Mäklarsamfundet och flera av branschens andra remissinstanser varit starkt kritiska till utredningens förslag om skadeståndsansvar för mäklarföretagen. Det är därför glädjande att regeringen hörsammat kritiken i den delen.

Med hänvisning till den snabbt ökande användningen av modern informationsteknik i samhället och i likhet med utredningen, föreslår regeringen att uppdragsavtal och depositionsavtal i fortsättningen ska kunna undertecknas elektroniskt av parterna, något som branschen efterfrågat länge.  

Utredningens förslag om en mer digital hantering av objektsbeskrivningen, enligt vilket det skulle vara tillräckligt att mäklaren håller beskrivningen tillgänglig för tilltänkta köpare, exempelvis på webben eller i en läsplatta på visningen, i kombination med en skyldighet att säkerställa att den slutlige köparen tagit del av beskrivningen före köpet, anser regeringen däremot inte bör genomföras. 

Regeringen föreslår i den delen ingen annan ändring än att det som i nuvarande bestämmelse rör bostadsrätter istället bör särregleras, men i övrigt med innebörd att mäklaren även i fortsättningen skall ”tillhandahålla en tilltänkt köpare  som är konsument” en skriftlig beskrivning av fastigheten.  Regeringen anger i motiven att ett tillhandahållande inte bara ska kunna ske genom att beskrivningen i form av en handling i pappersform delas ut på visning, utan kravet på tillhandahållande ska även anses uppfyllt om mäklaren skickat beskrivningen med e-post eller då mäklaren hänvisat  till att den finns på en webbplats, under förutsättning att  mäklaren kontrollerar att den tilltänkte köparen laddat ner objektsbeskrivningen.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021, med vissa undantag i övergångsbestämmelserna. Bland annat får ett registreringspliktigt mäklarföretag till 1 januari 2022 på sig att bli registrerad.  För att inte den nya lagen ska ges en retroaktiv verkan ska den nu gällande lagen fortsatt gälla i fråga om uppdragsavtal och lagöverträdelser som har inträffat före den 1 juli 2021. 


Jonas Anderberg
Chefsjurist Mäklarsamfundet