Nyheter

San Fransisco är en spännande plats. Belägen på änden av halvön mellan Stilla havet och San Fransiscobukten ryms både den ikoniska Golden Gate-bron och teknologihimlen Silicon Valley. Att lösningar till framtidens utmaningar ligger och puttrar i stadsbildens miljöer är en så pass stark känsla att den nästan går att ta på. Passande då att världens största mässa för fastighetsmäklare – NAR 2019 Realtor Conference & Expo – hölls just här.

Det är inte ovanligt med frågor i samband med att en mäklare byter jobb och övergår till en anställning hos en annan arbetsgivare eller startar eget. Ofta är mäklaren och dennes tidigare arbetsgivare då oense om vad som gäller avseende kunduppgifter, pågående förmedlingsuppdrag och fördelning av provisioner med mera. Mäklarsamfundets styrelse har nu, tillsammans med sin motsvarighet i Fastighetsmäklarförbundet FMF, initierat ett branschöverskridande samarbete med syfte att ta fram och få acceptans för rutiner och riktlinjer för fastighetsmäklarbranschen avseende vad som ska gälla vid avslutade anställningar och därmed sammanhängande frågor.

Att vara fastighetsmäklare kan innebära många saker i och med att man kommer i kontakt med personer i alla skeenden av livet. Ibland är man själasörjare, ibland möter man hjärtekross och andra gånger en enorm lycka. Men lite ovanligare är det kanske att förmedla ett objekt där någonting dröjer sig kvar från den andra sidan. Det är precis vad Selma Kahrimanovic från Kalmar har gjort – vi har pratat med henne om hur det egentligen går till när man ska förmedla ett hemsökt objekt.

Rubriken till trots är det här ingen filmrecension. Avsikten är istället att kort sagt uppmärksamma dig på ett scenario där din förmedlingstjänst kan bli utnyttjad på ett sätt som inte varit avsett med det förmedlingsuppdrag du fått. Inom ramen för vår rådgivning får vi regelbundet frågor från medlemmar som upplever att kunder utnyttjat dem och försökt ”smita från notan”. I den här artikeln redogör Fredrik Aldmo för vad du som fastighetsmäklare bör tänka på för att skydda din rätt till ersättning.

En återkommande fråga i nyhetsbrevet är de så kallade till salu-skyltarna. Vi har bland annat rett ut vilka regler som gäller för att sätta upp skyltar och rapporterat om att många mäklare slutat med skyltar. När tidningen Mitt i Nacka nu rapporterar att mäklarna i Nacka gör ett omtag med sin uppgörelse att sluta med skyltar kan det vara läge att påminna läsarna om vad som egentligen gäller för till salu-skyltarna.

Användning av branschgemensamma avtal och skrivelser har många fördelar; men det hindrar inte att en mäklare alltid är skyldig att se till att avtalet som skrivs avspeglar just den aktuella affären, med dess aktuella parter. FMI har meddelat en varning grundad i att en viss skrivning har ansetts strida mot omsorgsplikten mot den aktuella köparen och varningen överklagades men fastställdes nyligen av förvaltningsrätten.

Johannes Båth, lantbruksmäklare på Stad & Land i Uppsala, är ingen duvunge. I 28 år har han varit mäklare och arbetsglädjen är lika stor idag som när han började. Här berättar han om sin historia, marknaden just nu och skillnaden mellan förmedling av lantbruk och bostadsfastigheter.

Enligt fastighetsmäklarlagen är det förbjudet för en mäklare att syssla med handel av fastigheter. Det är inte bara handel med fastigheter som omfattas av förbudet, utan även övriga objekt som omfattas av fastighetsmäklarlagen, som till exempel bostadsrätter och tomträtter. Syftet med bestämmelsen är att man ska kunna utgå från att de objekt som en mäklare marknadsför ägs av mäklarens uppdragsgivare och inte av mäklaren själv. Förbudet mot handel med fastigheter är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för mäklaren som opartisk huvudman.

Trots att mäklaryrket är mångfacetterat, hamnar fokus ofta på de fastighetsmäklare som ägnar sig åt villor och bostadsrätter. Hur skiljer sig arbetet som mäklare inom gårdar, jord och skog mot bostadsmäkleriet? Det berättar Per-Anders Andersson från Värhulta Gårdsmäklare om i den här korta intervjun.

Dataskyddsförordningen, GDPR, innehåller inte bara regler om inhämtande och behandling av personuppgifter utan även omfattande regler för hur man som personuppgiftsansvarig är skyldig att hantera så kallade personuppgiftsincidenter. En personuppgiftsincident är kortfattat en händelse som leder till att inhämtade personuppgifter förstörs, förloras, förändras eller röjs, dvs att de av något skäl kommer i orätta händer. Det kan vara fråga om något som inträffat hos den personuppgiftsansvarige själv eller hos någon som är personuppgiftsbiträde åt denne, såsom exempelvis en IT-leverantör.