Byggnadsvård i fokus med Helena Hammarskiöld, projektledare för Byggnadsvårdsåret 50 år

Hej Helena! Du är Projektledare för Byggnadsvårdsåret 50 år, under ledning av Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Berätta om er och initiativet!

Hej! Initiativet uppmärksammar 50-årsjubileumet för det Europeiska byggnadsvårdsåret, som initierades av Europarådet 1975. Byggnadsvård är en fråga som historiskt har fått en stor slagkraft i Sverige efter hårdhänta rivningar och exploateringar, framför allt under 60- och 70-talen. Ungefär 40 000 fastigheter från 1800-talet gick under grävskopan, i såväl storstäder som mindre landsortsstäder, och reaktionerna kulminerade i händelser som almstriden i Kungsträdgården och ockupationen av kvarteret Mullvaden i Stockholm som de mest kända.

Så manegen var definitivt krattad och många engagerade sig under parollen ”Låt husen leva”. I samband med byggnadsvårdsåret bildades Byggnadsvårdsföreningen 1976 och har sedan dess drivit på i frågan. En annan effekt var att en byggnadsantikvarisk utbildning startades 1978  vid Göteborg universitet, och en motsvarande utbildning finns numera även på Högskolan i Visby.

Tyvärr ser vi att det sedan 2010 nu åter rivs alltmer – under radarn, med mindre starka reaktioner. Vi arbetar till exempel med den så kallade Gula listan där vi flaggar hotade hus, och den blir längre och längre. Så vi, som non profit-organisation, hoppas kunna uppmärksamma byggnadsvården genom projektet Byggnadsvårdsåret 50 år. Vi konstaterar med glädje att intresset är stort, och väldigt många aktörer på både nationell, regional och kommunal nivå har hakat på.

Vad innebär byggnadsvård för er – och varför är det så viktigt för samhället?

Det är viktigt av framför allt tre anledningar.

Vi vet idag att byggnadsvården kan bidra till att möta våra stora samhällsutmaningar. Genom varsamma insatser och omhändertagande av våra befintliga hus bidrar vi till minsta möjliga resursförbrukning, jämfört med om vi tar fram storsläggan. Vi har resurshushållning i vårt DNA och det är bättre att spara och underhålla och arbeta med sunda, beprövade material jämfört med nya komponenter som till exempel plast.

Det handlar också om skönhet och en god livsmiljö. Kan vi ens föreställa oss våra städer utan alla fina, gamla hus, pittoreska gatumiljöer och vackra kyrkor? Det betyder mer än vad vi kanske kan tro.

Sist men inte minst handlar byggnadsvård också om att bevara vår gemensamma historia. Inte bara för oss som är födda och uppvuxna i Sverige, utan också för dem som flyttar hit.

Vilka är de största utmaningarna inom byggnadsvård idag, både i Sverige och internationellt?

Vi är tyvärr inne i en ny rivningsvåg och arkitektritade hus som knappt är 50 år gamla jämnas till marken i samband med att remissinstanser blir överkörda av kommunerna. Man tycks glömma att hus, precis som naturens andra resurser, är en ändlig sådan. Vi kan inte bygga nya, gamla hus eller nytt Gamla stan. Det är oersättligt.

Tre andra utmaningar är dels hur resursstark bygghandeln är – det skapar en David mot Goliat-situation. Dessutom finns det mycket okunskap, många tror att det är enklare att slita och slänga, men oftast är det tvärtom både trivsamt och bättre att restaurera. Slutligen saknas beställarkompetens – man måste helt enkelt känna till vilka varor man ska fråga efter och handla. Till exempel Falu rödfärg istället för plastfärg!

Vad vill ni uppnå med firandet av 50-årsjubileet och vilken typ av samarbete och stöd hoppas ni på från andra aktörer?

Vi vill att människor ska få upp ögonen för byggnadsvårdens inneboende ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Underhåll av hus är enkelt och okomplicerat så länge man lär sig grunderna! Vi har trots allt byggt och rustat våra hus under hela vår historia.

Riksantikvarieämbetet är vår närmaste samarbetspart och i stort sett hela kulturmiljösektorn kommer att delta med aktiviteter och opinionsbildning. Vi har nyligen lanserat en sajt med ett kalendarium som kommer att fyllas på, och kan besökas på https://bva50.se/.

Ni når gärna fastighetsmäklare – varför?

Fastighetsmäklare är superviktiga i sin roll som mellanhand när en bostad ska byta ägare. Ert kunnande och informationen ni kan lämna vidare betyder otroligt mycket och förtroendet man får för en fastighetsmäklare som kan säga mer om fastigheten än bara det allra grundligaste är enormt. Det betyder jättemycket för varumärket och kan locka spekulanter. En fastighetsmäklare har verkligen möjlighet att lyfta fram husets unika, inneboende kvalitet och den potential som finns om man väljer enklare alternativ än att riva ut.

Hur tror du att fastighetsmäklare kan hjälpa till att värna om byggnadsvård?

Det handlar först och främst om ett genuint intresse att lära sig; vad är det för objekt jag säljer egentligen? Är det ritat av en intressant arkitekt? Finns det bevarade originaldetaljer? Vilka förändringar kan man göra utan att vara allt för hårdhänt? Det handlar om att, genom storytelling, få människor att känna stolthet och förmedla en vision om husets – eller till och med områdets – historia och kvaliteter.

Vad skulle du vilja säga till den fastighetsmäklare som vill lära sig mer om byggnadsvård?

Det finns verkligen en guldgruva att ösa ur! Bland annat bra litteratur och bra tidskrifter. För den som vill nörda ned sig finns också en uppsjö av kurser och läger där man kan lära sig om byggnadsvård rent praktiskt.

Ett medlemskap i Svenska byggnadsvårdsföreningen kan också hjälpa. Vi har mycket information att ta del av!

Foton: Laila Reppen och Anna O Söderström