Minst 7 800 färre bostäder per år med kreditrestriktionerna

I Byggindustriernas rapport ”Var det värt det?” konstateras något som vi på Mäklarsamfundet lyfte redan i vårt remissvar till regeringen när det skärpta amorteringskravet planerades, nämligen att kreditrestriktioner av den här typen är i bästa fall verkningslösa sett till problemet som ska åtgärdas och i värsta fall kontraproduktiva. Rapporten skattar effekterna på BNP-tillväxten av åtgärder som amorteringskrav och bankernas orimliga kvar att leva på-kalkyler (KALP). En kreditåtstramning som i snitt motsvarar 0.5 procentenheter högre skuldbetalningar minskar efterfrågan på bostäder med 7 800 bostäder. När byggandet minskar får det konsekvenser för samhällsekonomin. I en intervju på Sveriges Byggindustriers hemsida påpekar organisationens bostadspolitiska expert Anna Broman att det fallande byggandet innebär en förlorad momsintäkt med 4.6 miljarder årligen. Ett tappat reformutrymme som kunde ha använts till välfärdens kärna; sjuksköterskor, lärare och poliser.  På tio års sikt spår Byggindustrierna att BNP-tillväxten blir 2,3 procent lägre än vad den skulle varit utan kreditrestriktionerna. Betraktas kreditrestriktionerna som en slags försäkringspremie mot riskerna med hushållens skuldsättning pekar Sveriges Byggindustrier på att det är en dyr försäkring, med en premie som är större än den potentiella skadan som av Finansinspektionen tidigare uppskattats till 0.8 procent mindre fall i BNP vid en finansiell kris. Därav titeln på rapporten, ”Var det värt det?”, en fråga som det är lätt att instämma i. 

Läs rapporten här