Väntad sågning från Finansinspektionen

Bakgrunden 

Den 25 januari i år meddelade finansminister Svantesson och bostads- och infrastrukturminister Carlson att de vill höja bolånetaket från 85 till 90 procent och samtidigt trappa ned och slutligen helt ta bort ränteavdragen för lån utan underliggande säkerhet som bostad eller bil. En sådan ändring förutsätter att de så kallade allmänna råden om bolånetaket ändras eller helt upphävs. Berörda myndigheter behöver därför lämna sina synpunkter och ta ställning till förslaget. Idag, den 22 februari, kom så Finansinspektionens helt väntade sågning. 

Vad tycker FI? 

FI:s inställning var väntad, och argumenten som de använder var precis lika väntade. FI menar helt enkelt att en höjning av bolånetaket kommer att leda till högre skuldsättning och högre bostadspriser, även om ränteavdragen för blancolån tas bort, och att det vore skadligt för den finansiella stabiliteten och för de enskilda hushållen. FI lyfter också att det nu pågår en utredning om kredit- och lånereglerna med det behändiga namnet “Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder”, och att det är lämpligt att invänta utredningens betänkande, som ska redovisas senast 31 oktober i år innan eventuella ändringar i bolånetaket görs. 

Vad säger Mäklarsamfundet? 

Mäklarsamfundet har ställt sig positiva till förslaget. Det skulle bli en dubbel hjälp. Fler kan ta sig in på bostadsmarknaden, samtidigt som det minskar riskerna för låntagaren. Vi har samtidigt påpekat att effekten skulle bli som störst i den senare delen. Färre skulle behöva ta dyra och osäkra lån, och färre skulle uppmuntras till det om avdragsmöjligheten försvinner. 

Att FI inte skulle ställa sig positiva till det här var som sagt ingen högoddsare. FI:s uppdrag är att verka för ett stabilt finansiellt system med högt konsumentskydd och att motverka obalanser på kreditmarknaden. På ren svenska, att förebygga och motverka finansiella risker och kriser för både samhällsekonomin och för de enskilda hushållen. Alldeles oavsett hur många som stängs ute från marknaden eller som får svårt att byta till en bostad som passar livssituationen bättre. Det är helt enkelt inte FI:s uppdrag att bry sig om det. Utifrån sitt uppdrag är alltså FI:s position helt riktig. Kritik mot FI i den här frågan är därmed missriktad. Regeringen däremot har helt andra och betydligt bredare mål att förhålla sig till. Regeringens syfte med förslaget är att öppna vägen till ett ägt boende för fler och samtidigt minska incitamenten att ta dåliga, dyra och osäkra lån. 

Det här är inte rätt sammanhang att i detalj bemöta FI:s argument mot en justering av bolånetaket i kombination med slopat ränteavdrag för blancolån. Vi kan nöja oss med att konstatera några enkla faktum. 

För det första har både bolånetak och andra kreditrestriktioner varit väldigt dyrköpta åtgärder, som dessutom i låg utsträckning uppfyllt sitt syfte. Bolånetaket infördes 2010 och åren därefter kom det första och sedan det andra amorteringskravet. Men, hushållens skuldsättning visade inga tecken på att mattas av. Istället ökade tillväxten av lån utan säkerhet. Det krävdes en massiv räntehöjningscykel för att det skulle ske. Under tiden stängdes allt fler ute från bostadsmarknaden. För det andra finns det många experter som menar att kreditrestriktionerna i nuvarande form saknar påvisbar samhällsnytta och minskar snarare än ökar hushållens motståndskraft i svåra ekonomiska tider. För det tredje behöver en analys av lånereglernas, i det här fallet bolånetakets, utformning utgå från en bredare samhällsanalys, som beaktar sociala och samhällsekonomiska kostnader och risker med att allt fler stängs ute från den ägda bostadsmarknaden samtidigt som den hyrda alternativmarknaden är helt dysfunktionell i våra tillväxtregioner. Detta är ju, som jag skrev tidigare, regeringens snarare än Finansinspektionens uppgift. 

Vad händer nu? 

Det var nog fler än jag som blev förvånade när regeringens förslag kom. Varför nu? Regeringen har förvisso en uttalad ambition att bredda bostadsägandet. Men, det pågår ju en stor utredning som utvärderar och analyserar kreditrestriktionerna, och den ska redovisas redan i höst. Att föregå den verkade bara märkligt. Att förslaget skulle ogillas av FI visste givetvis regeringen. Så, var det bara ett symboliskt utspel? Eller handlar det egentligen helt om den andra delen, att trappa ned ränteavdraget för lån utan säkerhet? 

Det återstår att se hur regeringen spelar bollen härifrån. Att köra över FI i den här frågan är naturligtvis möjligt, men inte särskilt sannolikt. Att göra det i ett sårbart ekonomiskt läge när både samhällsekonomin och bostadsmarknaden bromsat in ordentligt är riskabelt. Det skulle dessutom signalera en större omläggning där politiken tar tillbaka initiativet i frågorna som styrmedel på bostadsmarknadens efterfrågesida. 

Min gissning är att vi inte kommer att höra särskilt mycket om ett höjt bolånetak framöver, men desto mer om slopade ränteavdrag för blancolån. Det verkligt intressanta är vad utredningen som tittar på de låntagarbaserade kreditrestriktionerna kommer fram till när de presenterar sina slutsatser i höst. Där finns en verklig chans till långsiktigt hållbara reformer som balanserar värdet av en bostadsmarknad öppen för fler med behovet av åtgärder som förebygger risker för enskilda hushåll och samhällsekonomin. Bostadsmarknaden behöver långsiktiga, tydliga och sunda spelregler. Nu mer än någonsin. Regeringen har mycket att göra på området. 

Oskar Öholm 
Vd Mäklarsamfundet