Nyheter

Vi får alltjämt många frågor om vad som gäller avseende formkrav för undertecknande av de avtal som förekommer inom ramen för mäklartjänsten. Antalet frågor kring just formkraven har ökat i antal i takt med att också efterfrågan på lösningar för undvikande av fysisk kontakt har ökat under den pågående Covid-19-pandemin. Digitaliseringen har tagit stora steg som en direkt följd av pandemin, inte minst ifråga om digitala möten och utbildningar på distans, varför det kan te sig förvånande att det fortfarande finns betydande begränsningar gällande digitala lösningar för ingående av avtal när det kommer till exempelvis köp eller försäljning av en bostad.

Mäklarsamfundets jurister får ofta frågor från mäklare som avser hantering av budgivningen. Brister i hanteringen av budgivningen är också en vanligt förekommande grund i de beslut där FMI har meddelat mäklare en disciplinpåföljd. Budgivningen är som de flesta redan vet inte reglerad i lag. I praxis från bland annat FMI, FRN och allmänna domstolar har det emellertid framkommit vissa regler om hur en budgivning ska gå till, vad som är tillåtet och vilka skyldigheter en fastighetsmäklare har. Nedan följer en sammanställning i tio punkter av de viktigaste reglerna som framkommit i praxis avseende budgivningen. Om dessa tio punkter följs minskar risken för att budgivningen hanteras felaktigt.

Framtidsfullmakter ligger i tiden. Möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt har funnits i drygt tre år och flera av er fastighetsmäklare har stött på denna typ av fullmakter i era förmedlingsuppdrag medan det för vissa av er ännu är obekant. Oavsett vad kommer ni med största sannolikhet att förr eller senare komma i kontakt med dem och följande artikel syftar till att belysa vad som då är viktigt att tänka på.

Fastighetsmäklare omfattas av Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Som ett led i att motverka att den egna verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism behöver en mäklare vidta flera åtgärder. En av dessa är att uppnå kundkännedom, både avseende sin uppdragsgivare och eventuell köpare. Ibland finns inte möjlighet att träffa en säljare eller en köpare personligen och kontrollen av deras identitet behöver då ske på distans.

Alldeles nyligen har § om bostadsrättens skick i våra branschgemensamma överlåtelseavtal uppdaterats och detta nyhetsbrev syftar framförallt till att uppmärksamma er på detta samt vilken information ni framöver måste säkerställa att ge era köpare.

Vi har på senare tid sett en ökad mängd frågor avseende problem kring hanteringen av utländska köpare och deras möjligheter att, genom erläggande av köpeskillingen, göra rätt för sig på tillträdesdagen. Det är ofta fråga om köpare som har pengar tillgängliga i utlandet och som inför tillträdet kontaktar en bank i Sverige för att öppna ett konto i syfte att ta emot pengar från den utländska banken, detta för att kunna genomföra ett vad vi betraktar som normalt tillträde.

Det är inte ovanligt att en fastighet som ges i gåva eller testamenteras förenas med förbehåll. Ett sådant villkor kan till exempel vara att en fastighet ska användas på ett visst sätt eller att den inte får säljas utan medgivande av givaren eller dennes efterlevande.

I plan- och bygglagen (PBL) regleras vilka åtgärder som kräver bygglov. De flesta känner till att det krävs för att bygga en ny byggnad eller göra en tillbyggnad men kanske inte att det kan krävas för att uppföra murar, plank och altaner eller för att byta fasad. Det finns även undantag från kravet på bygglov, det kanske kändaste är den så kallade ”Friggeboden”. Det kan vara svårt att avgöra vad som kräver bygglov och det gör att fastighetsägare omedvetet, eller kanske i vissa fall medvetet, bygger något olovligen. Detta gör att du som mäklare med stor sannolikhet kan komma att förmedla en fastighet där det framkommer att bygglov eller annat tillstånd saknas för något på fastigheten.

Inte sällan får vi frågor i samband med att säljare är oense om fördelningen av handpenning eller slutlikvid. Frågan om mäklarens roll har nyligen prövats i både FMI (Fastighetsmäklarinspektionen) och FRN (Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd).

Mäklarnas rapportering av misstänkt penningtvätt till Finanspolisen har under många år legat på en mycket låg nivå. Men under 2019 ökade rapporteringen från fastighetsmäklare drastiskt, även om antalet rapporter som kommer in till Finanspolisen fortfarande är relativt låg jämfört med andra branscher. Detta framgår av finanspolisens årsrapport för 2019 som bland annat innehåller statistik från rapporter som de har mottagit under året och av den framgår det att rapporteringen fortsätter att öka i princip i alla branscher.