Nyhet Juridik 5 oktober 2018

Hantering av tillträde i fall där en säljare avlider mellan kontrakt och tillträde

I händelse av att en säljare avlider i tiden mellan kontrakt och tillträde ställs köparen och mäklaren inför situationen att förutsättningarna inför tillträde drastiskt förändras. Det måste klarläggas vem som för den avlidnes räkning undertecknar likvidavräkning eller köpebrev för att fullfölja det köp som säljaren i livet har påbörjat.

Såsom lagen är konturerad krävs en registrerad bouppteckning för att köparens bank, en bostadsrättsförening eller Lantmäteriet, ska vara säkra på att rätt person eller personer undertecknar för den avlidnes del och att all således är i ordning. I de fall ett dödsfall inträffar vid en tidpunkt där det rent praktisk vore möjligt att hinna upprätta en bouppteckning och få den registrerad av Skatteverket i tid för tillträdet, är detta självfallet att rekommendera och bör vara mäklarens första förslag till parterna.

Finns en registrerad bouppteckning att visa upp vid tillträdet och att, ifråga om fastighet, bifoga köparens lagfartsansökan kommer det inte att finnas anledning att tvivla på att tillträdet går att genomföra och, ifråga om fastighet, köparens lagfartsansökan går igenom.

I många fall inträffar ju emellertid dödsfallet i ett skede där det inte verkar troligt att en bouppteckning hinner registreras. Det förslag mäklaren först bör fundera på att föreslå är att flytta tillträdet, till en tidpunkt då det verkar troligt att bouppteckningen trots allt finns på plats. Den registrerade bouppteckningen borgar ju för att tillträdet genomförs med rätt person som tecknar dödsboet för den avlidne säljaren.

Om det är förknippat med alltför stora svårigheter att flytta tillträdet, finns dock en annan lösning som inte grundas i lag, utan snarare bildats i praxis. Det kan ju vara så att köparen sålt sin bostad och riskerar att stå bostadslös, om inte tillträde kan ske som avtalat.

I ett sådant fall, bör mäklaren råda säljarsidan att tillhandahålla ett dödsfallsintyg från Skatteverket. På ett sådant framgår om det finns en efterlevande make/make och barn till den avlidne. De som framgår på dödsfallsintyget kan kallas för ”kända arvingar”. Av dessa bör mäklaren efterfråga ett skriftligt intygande på att det, så vitt de känner till, inte finns något testamente efter den avlidne som skulle inkludera någon ytterligare person eller organisation. Om ett testamente finns, bör en kopia av det också efterfrågas.

Det bör dock tilläggas att såväl bank, som Lantmäteriet, sannolikt vill att köparsidan argumenterar för varför det vore omöjligt att skjuta fram tillträdet till dess en bouppteckning finns på plats. Lösningen ovan är som sagt inte grundad i lag, utan har vuxit fram genom praxis och det finns inga generella garantier för att parterna får igenom tillträdet. Mäklaren bör vara tydlig med detta och i allt utgå ifrån att i så många fall som möjligt arbeta för att en bouppteckning hinner upprättas, eller att tillträdet kan skjutas fram.

Är det inte möjligt, bör man förbereda en argumentation för detta samt tillhandahålla de dokument som nämns ovan.

Louise Åhl Rosell
Bitr. förbundsjurist