Veckans röst Martin Ahlenius: “Var stolta över er själva!”

Hej Martin! Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund?  

Jag är utbildad doktor i företagsekonomi och arbetar som lektor vid Högskolan i Gävle. Innan jag påbörjade mina doktorandstudier arbetade jag som mäklare i över tio år. Mäklarerfarenheten har givit mig ökad insikt och förståelse för både branschen som helhet och för den enskilda mäklarens situation. Den insikten försöker jag använda både i min roll som lärare vid Högskolan i Gävle och när jag i olika konstellationer forskar om svenska mäklare.

Vad var det som fick dig att intressera dig för att forska om fastighetsmäklaryrket?  

Ämnet fastighetsmäkleri var faktiskt förbestämt när jag sökte tjänsten som doktorand vid Högskolan i Gävle. Att jag har fortsatt forska om mäklare efter min disputation beror på två mer personliga drivkrafter. Den första är nyfikenhet, då många av de ämnen och fenomen som jag valt att forska om har sitt ursprung i självupplevda händelser som aktiv mäklare. Den andra drivkraften är att min bild av mäkleri och mäklare ofta krockar med hur mäklare porträtteras i media och hur tidigare studier genomförda i andra länder framställer mäklare.

Högskolan i Gävle har nyligen publicerat ny forskning om svenska fastighetsmäklare. Kan du dela med dig av de viktigaste resultaten? 

I en av våra tidigare studier framkom i intervjuer med högpresterande mäklare att känslan att få kundernas förtroende upplevs som en starkt positiv aspekt av yrket. Vi bestämde oss därför att göra en större undersökning baserat på enkäter. Studien visar att mäklare blir inre motiverade av att få säljarnas förtroende och att den inre motivationen är en viktig del i hur väl man själv tycker att man passar i yrket och därmed ytterst hur länge man blir kvar i yrket.

Vilka resultat har överraskat dig mest i din forskning om svenska fastighetsmäklare?  

Svenska mäklare är en väldigt homogen grupp nästan oavsett vad man frågar dem om eller vad man försöker mäta. Jag trodde att det skulle vara större spridning. Något annat som förvånar mig är hur mycket svenska mäklare skiljer sig från exempelvis amerikanska och portugisiska mäklare i frågor som rör inre/yttre motivation och dess koppling till jobbtillfredställelse. Det kan såklart vara så att anledningen till att det skiljer sig så mycket är att yrkesrollen är olika i olika länder, till exempel att den svenska mäklaren är högutbildad, ansvarig för hela affären och kan genomföra hela affären utan inblandning av jurister, vilket inte är fallet i exempelvis USA och Portugal.

Vilka forskningsområden inom fastighetsmäklaryrket vill du utforska vidare i framtiden? 

Oj, massor, några exempel;

Vi har precis börjat skrapa på ytan kring vad som är inre motiverande för mäklare. Vi vet att arbeta med människor och att ständigt utvecklas är inre motiverade för mäklare, men det finns mycket mer att undersöka.

Balansen mellan privatliv och yrkesliv är ett annat intressant ämne. Yrket beskrivs ofta som flexibelt, men är det verkligen det givet provisionsbaserad lön, snabbt uppkomna visningar, kontrakt med mera?  Och kan man från företagsledningens sida förbättra anställda mäklares upplevda balans mellan privat och yrkesliv?

Ett annat intressant område att utforska är hur anställningsvillkor och lönevillkor ser ut och vad de har för effekt på jobbtillfredställelse, lönsamhet och personalomsättning. Särskilt intressant att följa blir detta när utbildningskraven för att få verka som mäklare höjs och krav ställs på en kandidatexamen. Rimligen kommer framtida mäklare att ställa högre krav på sin arbetsgivare.

Finns det något särskilt du vill att vår svenska fastighetsmäklarkår ska ta med sig från din forskning? 

Jag tycker att det finns en poäng i att först och främst lyfta vad svenska mäklare faktiskt gör. Mäklare fyller en väldigt viktig funktion i samhället eftersom de hjälper till så att bostadstransaktioner genomförs på ett säkert sätt. Det är inte helt lätt att vara en opartisk mellanman då säljare och köpare ofta har olika uppfattning, till exempel om vad bostadens pris borde vara. Trots mellanmansrollen begår svenska mäklare få allvarliga fel, sett till hur många affärer de medverkar vid per år.  Den svenska mäklartjänsten är inte bara omfattande, utan dessutom billig i internationell jämförelse. Så var stolta över er själva mäklare!

De som funderar på att läsa till mäklare borde bli mycket mer selektiva i sitt val av yrke och i nästa steg i sitt val av arbetsgivare. På samma sätt borde arbetsgivare och företag bli mer selektiva i vem man anställer. Att vara mäklare kan vara väldigt roligt, men också väldigt tufft. Delvis beror upplevelsen på matchningen mellan yrkets särdrag och personliga egenskaper. Om man till exempel inte tycker om att arbeta med människor är inte mäkleri ett lämpligt yrkesval. Hur yrket upplevs och hur långsiktig lönsamhet uppnås påverkas, utöver matchningen, även av ledarskap och gruppdynamik. Förenklat kan man säga att fel person i rätt miljö inte blir bra, likväl som att rätt person i fel miljö inte heller blir bra. Man kan säga att hälften av ansvaret för att det ska fungera ligger på den tilltänkte anställde och hälften på arbetsgivaren.