Medierna, mäklarna och klickjakten

Jag skulle kunna ägna den här texten åt att påpeka att den svenska fastighetsmäklartjänsten förmodligen är en av de mest komplexa, omfattande och därtill prisvärda mäklartjänsterna i hela världen. För köparen är det rentav gratis att få upplysningar och service förpackat i en juridiskt kvalitetssäkrad tjänst. Jag skulle också kunna nämna att den rapport från Konsumentverket som refereras i artikeln för att underbygga påståendet att konsumentskadorna är stora på fastighetsmäklarmarknaden har metodbrister som gör det tveksamt om den ens skulle kunna läggas fram som uppsats i grundskolan. Konsumentverket har inte tillgång till skadestatistik. Istället har man genomfört en enkätundersökning, med så få svarande att myndigheten själv påpekar att resultatet är osäkert. Vidare skulle det kunna nämnas att lagstiftaren vid snart sagt varje revidering av fastighetsmäklarlagen övervägt fördelar och nackdelar med den svenska fastighetsmäklarens opartiskhet i allt annat än priset och funnit att modellen fungerar väl. Eller, varför inte påpeka att kundnöjdheten i branschen är hög. Faktiskt högre än snittet för många andra branscher. The list goes on…

Mer intressant ändå är att artikeln ger anledning till reflektion om varför fastighetsmäklare och bostadsmarknaden ibland tycks ha oproportionerligt stort nyhetsvärde. Vad är det som gör att fastighetsmäklaren så ofta hamnar i mediernas fokus? Varför blir det ofta så onyanserat? En viktig anledning, som vi aldrig får glömma, är att fastighetsmäklaryrket är ett mycket ansvarstyngt yrke. Det är en sliten kliché, men bostadsaffären är ofta den största affären vi gör i livet, och det är ofta stora summor inblandade. Kanske ännu viktigare ändå - våra hem är en viktig del av vår identitet. Den känslomässiga kopplingen till våra hem är därmed ofta stark. Fenomenet IKEA-effekten gör dessutom att vi sätter ett oproportionerligt högt ekonomiskt värde på det som vi själva äger och har varit med och skapat. Alla fastighetsmäklare som mött säljare med helt orimliga prisförväntningar vet mer än väl vad jag menar.

Där det finns starka känslor, möjlighet till identifikation och en närhetsprincip finns det också grogrund för engagerande journalistik. Till detta finns strukturella skäl för varför den snabba, huvudsakligen digitala nyhetsförmedlingen hela tiden återvänder till välbekanta vinklar och berättelser. Enter klickonomin. De senaste decennierna har nyhetsjournalistiken, precis som i stort sett alla andra branscher och samhällssektorer, genomgått en strukturomvandling utan dess like genom digitaliseringen. Från papperstidningar med fasta prenumeranter som den viktigaste intäkten till digitala plattformar där journalistiken ska konkurrera om annonsaffären med giganter som Google och Meta. Konsekvensen? Klick, snabbhet och räckvidd prioriteras. Då finns sällan utrymme för nyanser och balanserade bilder. Då ska journalistiken passas in i färdiga berättelser och fasta ramar och renodlade roller, som man vet engagerar. Offer och förövare. Skyldig och oskyldig. Hyllad eller misstänkliggjord.

Resonemanget leder oundvikligen till vad vi kan göra. Först en uppmaning. Sträck på er, svenska fastighetsmäklare! Ni har mycket att vara stolta över i er yrkesroll och i den bransch ni verkar inom. Det kanske är ett bittert budskap, men jag tror inte heller att den mäklare som är frustrerad av den ibland negativa mediebilden ska vänta sig allt för stor sympati från omvärlden. Som bransch ska vi fortsätta att, långsiktigt och målmedvetet göra det vi redan gör. Det vardagliga slitet från alla verksamma mäklare är viktigast för att sakta men säkert flytta bilden. Nöjda kunder är bästa reklamen. Mäklarsamfundet har också en viktig roll i att arbeta systematiskt och långsiktigt med att framhäva styrkorna i rollen, tjänsten och branschen. På det sättet ökar vi kunskapen bland konsumenter, beslutsfattare och inte minst medier, steg för steg. 

Joakim Lusensky 
Analys- och Kommunikationschef Mäklarsamfundet