Nya utbildningskrav väcker reaktioner

Det är relativt många som tagit chansen att yttra sig över myndighetens förslag till nya utbildningskrav. Totalt har 32 remissvar inkommit. Bland dessa finns åtta fastighetsmäklarföretag, sju lärosäten och utbildningsanordnare och fyra privatpersoner. Intressant att notera är att endast fastighetsmäklarföretag vars medarbetare är medlemmar i Mäklarsamfundet har valt att inkomma med yttranden. Samtliga är i allt väsentligt kritiska till huvuddelen av förslagen. 

I den kanske största och mest avgörande frågan, den om obligatorisk kandidatexamen om 180 HP, går åsikterna i flera fall isär. Försiktigt räknat går det att utläsa tydliga ställningstaganden emot obligatorisk kandidatexamen i femton av de inkomna remissyttrandena. Utöver Mäklarsamfundet, vars kritik mot förslaget borde vara välkänt vid det här laget, finns bland dessa både fastighetsmäklarföretag, utbildningsanordnare, lärosäten och privatpersoner. Här är tendensen tydlig. Det är de aktörer som står närmast den praktiska verkligheten som är mest kritiska till att ersätta dagens frivillighet med ett tvång på en treårig kandidatexamen. 

Många remissinstanser kritiserar den process som lett fram till förslagen. Man pekar bland annat på att det slutgiltiga förslaget är förbluffande likt det ursprungliga som lades fram i början av vad myndigheten då kallade en ”förutsättningslös” genomgång av dagens krav, vilket möjligen tyder på att myndigheten varit mer angelägen om att lyssna på de som bekräftat den egna uppfattningen än de som motsagt den. Här lyfts också frågor om varför en så genomgripande förändring nödvändigtvis måste forceras fram och tas i samband med att den nya fastighetsmäklarlagen träder i kraft. Kopplingen mellan förslagen om förändrade utbildningskrav och den nya lagen är trots allt obefintlig.  

Förslaget om sex månaders praktik efter genomförd teoretisk utbildning möter kritik från flera olika läger med olika utgångspunkter. Här handlar kritiken bland annat om hur en så lång period ska finansieras och hur praktiken ska förläggas i tid för bästa möjliga pedagogisk effekt.  

Många stödjer förslaget om fortbildningskrav och flera framhåller det som ett betydligt mer effektivt sätt att hålla mäklarkåren kunskapsmässigt uppdaterad i en föränderlig omvärld än att tvinga in studenter i ytterligare ett år av studier med allt vad det innebär i både individuella och samhällsekonomiska kostnader. Mäklarsamfundets uppfattning är att obligatorisk fortbildning istället för förlängd grundutbildning borde vara den vägledande principen i stärkta utbildningskrav. Fördelarna är flera. Bland mycket annat ger det myndigheten goda möjligheter att målstyra specifika kunskapssatsningar genom att ställa krav på innehållet i fortbildningen och ändra dessa krav i samband med att eventuella kunskapsluckor identifieras, via anmälningsstatistik eller på annat sätt. 
 
Sammantaget har myndigheten fått många intressanta inspel och konstruktiva förslag att arbeta vidare med. Nu väntar vi med spänning på om man är redo att fatta ett modigt beslut och, istället för att trycka igenom ett illa underbyggt förslag, gå tillbaka till ritbordet och tillsammans med branschen, lärosäten och utbildningsanordnare ta fram ett förslag med bättre förutsättningar att stärka konsumentskyddet till en lägre individuell och samhällsekonomisk kostnad. 

Joakim Lusensky 
Analys- och Kommunikationschef Mäklarsamfundet