Ränteavdraget i hetluften igen

Med ränteavdragen har våra folkvalda satt sig i något av en rävsax. Många bostadskonsumenter har gjort sina bostadsaffärer med ränteavdragen som en viktig del i den långsiktiga kalkylen. Till skillnad från det nuvarande amorteringskravet och förslaget om en skärpning, som endast gällt nya bolån, skulle en nedtrappning av ränteavdragen innebära att en bärande förutsättning i mångas bostadsekonomi ändras. Samtidigt finns ingen bättre tid än i dagens lågräntemiljö att påbörja en nedtrappning. Statsfinansiellt ökar angelägenheten att göra något åt ränteavdragen i takt med att räntan höjs. För varje punkt som räntan höjs ökar kostnaderna för staten. Svenska Dagbladet rapporterar att statens kostnader för ränteavdragen kan komma att öka till så mycket som 61 miljarder kronor år 2026. Höjda räntor gör samtidigt ränteavdraget ännu viktigare för hushåll med små marginaler. Det ökar det politiska priset för att röra ränteavdragen. 

I dagsläget är det bara Moderaterna och Socialdemokraterna som är avvaktande till att trappa ned ränteavdragen. Moderaterna framhäver ofta att ränteavdragen bör ingå i en större bostads- och skattepolitisk överenskommelse. Trots finansministerns uttalande är Socialdemokraternas hållning att det inte är en prioriterad fråga i dagsläget. Det finns inte heller med i budgetpropositionen. Finansministerns kommentar ska mer än någonting annat tolkas som att ränteavdragen inte kommer att finnas för alltid. Vi kan med andra ord vara ganska säkra på att inget händer med ränteavdragen förrän nästa mandatperiod.

Frågan är tyvärr symptomatisk för hur våra politiker hanterar bostadspolitiken. Gärna strid och positionering om enskilda frågor, sällan helhetssyn och blocköverskridande kompromisser. Samtidigt fortsätter hushållens skuldsättning att öka medan allt fler unga vuxna hindras att flytta från sina föräldrahem och allt fler pensionärer bor kvar på allt för stora ytor mot sin vilja. Att bara trappa ned eller ta bort ränteavdragen löser varken problemen med bostadsbrist eller hushållens skuldsättning. Svensk bostadspolitik behöver helhetssyn, kompromissvilja och kreativitet. Svensk bostadspolitik behöver bli mer inriktad på att göra det möjligt för alla att kunna flytta, tryggt och enkelt, när de önskar och behöver. 

Vi fortsätter att följa och påverka debatten och återkoppla till medlemmarna här i nyhetsbrevet och i andra kanaler.

Varmt välkommen med synpunkter, inspel och förslag!

Joakim Lusensky
Analys- och kommunikationschef
joakim.lusensky@maklarsamfundet.se