Tyskt bospar intresserar Bolund

I svensk debatt har det regelmässigt varit ett bosparande enligt norsk modell som diskuterats. Det norska systemet ger ett skatteavdrag på 20 procent av det belopp som sparas varje år. Maxbeloppet som får sparas är 25 000 kr per år. Maxbeloppet som tillåts i det norska systemet är 300 000 kr och pengarna går endast att använda till en handpenning eller för att betala av ett befintligt bolån. Den tyska modellens utgångspunkt är ett förutbestämt månadssparande som löper under sex till åtta år. Efter den perioden får spararen låna lika mycket som sparats in, och det till en förutbestämd ränta. Pengarna kan endast användas bostadsköp. Till Sveriges Radios Ekot säger Per Bolund att han välkomnar olika aktörer med olika inriktningar, men att en förutsättning är en skattesubvention och någon sådan finns inte idag. 

Subventionerat bosparande kritiseras ibland för att bara gynna barn till medel- och höginkomsttagare. Där den norska modellen sätter en åldersgräns och ett maxbelopp för summan som får dras av på skatten är det tyska bosparandet endast tillgängligt för de som tjänar upp till motsvarande 22 000 kr i månaden. Bausparkasse kan därmed sägas vara skräddarsydd för kapitalsvaga grupper och borde därmed också falla vår bostadsminister mer i smaken. Finansminister Magdalena Andersson har tidigare nobbat subventionerat bospar. Samtidigt finns en öppning i Januariöverenskommelsens 73-punktsprogram och formuleringen kring en skattereform som ska ”minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt”. Om ett subventionerat bospar anpassat för svenska förhållanden kan bli verklighet eller inte återstår dock att se.