Nationell riskbedömning: ”Betydande” risk att branschen utnyttjas

En nationell riskbedömning

Det är inte bara fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag som har en skyldighet att upprätta en riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Sverige som land ska också göra en nationell riskbedömning. Syftet med den nationella riskbedömningen är att identifiera, förstå och värdera utmaningarna med penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige. Riskbedömningens målgrupp är främst de verksamhetsutövare (däribland fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag) som omfattas av Penningtvättslagen. Men den riktar sig även till Regeringen, tillsynsmyndigheter och andra rättsvårdande myndigheter. Målet med riskbedömningen är att öka kunskapen hos målgrupperna samt att öka kunskapen så att de kan vidta riskreducerande åtgärder för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Den nationella riskbedömningen är ett viktigt underlag för den riskbedömning av verksamheten som fastighetsmäklarföretag ska upprätta.

Nationell Samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Den nationella riskbedömningen ska tas fram årligen av Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samordningsfunktionen består av de myndigheter som utövar penningtvättstillsyn samt flera andra rättsvårdande myndigheter (se faktaruta nedan). Den 21 april 2021 lanserade samordningsfunktionen sin andra riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige för 2020/2021.

I Riskbedömningen kartläggs riskerna för respektive sektor. Bland finansiella aktörer bedöms risken för penningtvätt vara högst för sektorerna bank och finansiella institut. Bankerna står för den grundläggande finansiella infrastrukturen och i princip alla pengar som tvättas behöver passera banksystemet i något skede. Även finansiella institut löper stor risk att utnyttjas, framför allt växlingskontor och den omfattande oregistrerade handeln med virtuella valutor. Bland länsstyrelsernas tillsynsobjekt är varuhandeln den sektor där både hot och sårbarheter bedöms vara störst. Ytterligare sektorer där risken bedöms vara hög är bolagsbildare och företagsmäklare samt trustförvaltare. Andra sektorer är spelbolag och fastighetsmäklare som kan utnyttjas för penningtvätt utan att varken verksamhetsutövarna själva eller involverade banker upptäcker det. På spelmarknaden bedöms hotnivån vara allra högst på grund av hög tillgänglighet och möjlighet att omsätta relativt stora belopp på kort tid.

Fastighetsmäklarbranschen

För fastighetsmäklarbranschen bedöms risken för penningtvätt som betydande, på en skala bestående av låg, medel, betydande och hög risk. De tillvägagångssätt (modus) som beskrivs är att kriminella kan använda fastighetsmäklare med eller utan deras vetskap. Mäklarnas klientmedelskonto är attraktiva ur ett penningtvättsperspektiv och kan användas i olika upplägg, t.ex. genom att köparen backar från köpet med hjälp av en återgångsklausul och handpenningen betalas tillbaka till annat konto. Genom att pengar förflyttas via fastighetsmäklarnas klientmedelskonton kan dessa användas för att dölja pengarnas ursprung. Fastighetsköp via bulvan/målvakt för att dölja pengars ursprung eller det verkliga ägarskapet är ett annat vanligt tillvägagångssätt, precis som under- eller övervärdering av fastighetsvärdet. Vid undervärdering kan en del av köpeskillingen ske separat med svarta pengar. Övervärdering kan ge köparen möjlighet att ta ett större lån som sedan betalas med pengar från kriminell verksamhet.

Fastighetssektorn är särskilt attraktiv för penningtvätt eftersom den har en förmåga att tvätta stora summor i en och samma transaktion via klientmedelskonton. Internationellt sett anses Fastighetsmarknaden i Sverige som stabil och den har hittills inte drabbats av rykten om penningtvätt i någon större utsträckning, vilket är faktorer som gör den svenska fastighetssektorn tilldragande för kriminella som vill tvätta pengar. Spårbarheten i sektorn bedöms däremot som hög då i princip samtliga transaktioner sker via banköverföringar, dvs.  att kriminella utnyttjar fastighetsmäklare för att skikts eller investera pengar från brott som redan är introducerade i det ekonomiska systemet. Med skiktning menas att man genom en serie transaktioner, som överföringar, köp och försäljningar, växlingar m.m, mellan olika konton, banker och länder gör det svårare och svårare att spåra pengarnas ursprung.

Fastighetsmäklarnas riskmedvetenhet bedöms som låg

Mäklarnas medvetenhet och kunskap om de risker som finns i deras bransch bedöms generellt som låga. Inrapporteringen av misstänkt penningtvätt till Finanspolisen från mäklare är mycket begränsad och de rapporter som berör fastighetstransaktioner kommer nästan uteslutande från banksektorn. En faktor som försvårar upptäckt är att mäklare inte alltid har vetskap om varifrån eller från vem som transaktionen kommer. Att rapporterna är så få kan även bero på att mäklarna inte alltid har kännedom om den låga misstankegrad som krävs för rapportering. I rapporten konstateras det att det inte krävs att mäklaren har faktiska bevis för att penningtvätt har skett, utan det är tillräckligt att mäklaren har skälig grund att misstänka att det rör sig om det. Resultaten av FMI:s tillsyn lyfts också fram som tecken på att riskmedvetenheten hos mäklarna behöver ökas då det i flertal ärenden framkommit brister i åtgärderna mot penningtvätt.

När det gäller risken för finansiering av terrorism noteras endast att det idag inte finns några kända tillvägagångssätt där fastighetssektorn används för att finansiera terrorism.

Finanspolisen informerar

Bedömningen av fastighetsmäklarbranschen i den nationella riskbedömningen pekar på att det fortfarande finns mycket att förbättra. Riskmedvetenheten och kunskap hos mäklarna måste ökas. Dessutom behöver rapporteringen av misstänkta aktiviteter till Finanspolisen ske oftare. Mäklarsamfundet har, med ambition om att öka kunskapen mäklarnas skyldighet att rapportera misstänkta aktiviteter, bjudit in Finanspolisen till en föreläsning den 11 november 2021 kl. 09.30. Även Samordningsfunktionen kommer att delta och informera om den Nationella riskbedömningen. Föreläsningen kommer att hållas digitalt. Deltagarantalet är begränsat, men det kommer att gå att ta del av en inspelning i efterhand. Du anmäler dig på länken nedan.

Finanspolisens föreläsning

Den nationella riskbedömningen kan du ta del av här.

Emil Ericsson
Förbundsjurist Mäklarsamfundet

Faktaruta 

Följande myndigheter/organisationer medverkar i Samordningsfunktionen:

Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.