Skyhög sanktionsavgift mot förmedlande företag - Saknade allmän riskbedömning

Att penningtvättsreglerna till stor del kretsar kring olika hot och risker för att den bedrivna verksamheten ska komma att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av  terrorism är säkert bekant,  liksom att man som verksamhetsutövare har en mängd skyldigheter som har det gemensamma syftet att de ska  motverka ett utnyttjande av verksamheten för penningtvätt. Bland de grundläggande skyldigheterna i penningtvättslagen (PTL) kan nämnas skyldigheten att årligen göra en allmän riskbedömning av verksamheten, och att utifrån riskbedömningen som också ska ange hur stora riskerna bedömts vara, anta och följa skriftliga rutiner och riktlinjer som beskriver hur man ska motverka de hot och risker man bedömt föreligga, och hur man agerar i olika situationer så att  riskerna för ett utnyttjande därigenom kan minskas. Dessa ska även beskriva hur man inom företaget arbetar för att fullgöra övriga skyldigheter i regelverket kring penningtvätt såsom kravet utbilda personalen i penningtvättsfrågor, vägledning i vad man måste göra för att uppnå kundkännedom osv. 

Sett ur företagets perspektiv kan dock begreppen hot och risk  i dessa sammanhang även sägas representera något helt annat , nämligen det hot om påföljder och den risk för sanktionsavgift som  väntar runt hörnet för det företag som inte fullgör sina skyldigheter i penningtvättslagen  och fastighetsmäklarlagen. Såsom lagreglerna varit utformade fram till det att fastighetsmäklarlagen ändrades per 1 juli 2021 har det enbart varit den enskilde mäklarens som i praktiken haft skyldigheter enligt PTL att följa. Även om möjligheten för FMI redan då funnits att besluta om sanktionsavgifter mot en mäklare som inte fullgjort skyldigheterna i något avseende, har den inte utnyttjats, sannolikt då man bedömt att de disciplinära påföljderna varit tillräckligt ingripande. Den  nya mäklarlagen har nu inte bara inneburit registreringsplikt för mäklarföretagen och att de ställts under tillsyn av FMI, de har också fått ställning som verksamhetsutövare enligt PTL och med det följer risken att drabbas av sanktionsavgifter om man underlåter att fullgöra sina skyldigheter i PTL. 

Frågan blir då hur stor den risken är, eller annorlunda uttryckt vilka belopp kan det komma att röra sig om? För att i avsaknad av praxis från FMI, bilda sig en uppfattning om detta ligger det nära till hands att titta på den praxis som finns från tillsynen av näraliggande verksamheter som exempelvis beslut från länsstyrelsen som utövar tillsyn över de verksamhetsutövare som saknar en särskild tillsynsmyndighet. 

I ett nyligen meddelat beslut som avsåg tillsyn av ett företag vars verksamhet beskrevs som förmedling av juridiska personer, i dagligt tal företagsförmedling, hade granskningen visat att företaget åsidosatt flera av skyldigheterna i PTL. Den allmänna riskbedömning man åberopade angav visserligen vilka tjänster man tillhandahåller och vilka kunder man har, men saknade helt bedömning av hur dessa kunde utnyttjas för penningtvätt och innehöll inte heller i övrigt några uppgifter om vilka risker som kunde antas föreligga. Bedömning och analys av hur de olika faktorerna kan utnyttjas för penningtvätt och hur stor risken för detta bedömts vara, saknades också. Företaget ansåg därför inte ha gjort någon allmän riskbedömning över huvud taget, vilket länsstyrelsen ansåg vara en synnerligen allvarlig överträdelse av penningtvättsregelverket.  I konsekvens av att allmän riskbedömning saknades, ansågs företaget vidare sakna förutsättningar att anta verklighetsanpassade rutiner och riktlinjer och därmed inte heller haft förutsättning att veta vad som utgjort tillräckliga åtgärder för att uppnå kundkännedom.  Även på flera andra punkter ansåg företaget ha brutit mot regelverket.  Länsstyrelsen konstaterade sammanfattningsvis att bristerna i företagets efterlevnad av penningtvättsregelverket i flera väsentliga delar varit av synnerligen allvarlig art. Med hänsyn taget till detta och företagets storlek och omsättning fastställdes en sanktionsgift på två miljoner kronor.

Avgörandet visar hur viktig den allmänna riskbedömningen är för att kunna fullgöra sina skyldigheter i PTL. Det ger också fingervisning om nivån på de sanktionsavgifter som kan förekomma även om bedömningen i det enskilda fallet kan påverkas av det aktuella företagets storlek och omsättning. Avslutningsvis ska även nämnas den risk för varumärkesskada som också kan drabba det felande företaget och som kan vara minst lika ekonomiskt kännbar som en sanktionsavgift på den nu aktuella nivån. 

Jonas Anderberg
Koncernjurist Mäklarsamfundet