Bumerangfrågan tillbaka igen

Det har väl knappast undgått någon att marknaden just nu är hetare än på mycket länge. Med stort efterfrågetryck på ett relativt litet antal objekt blir det ofta ordentliga budgivningar. Spannet mellan ut- och slutpris ligger nu runt 10 procent i riket. Man får gå tillbaka till augusti 2017 för att hitta den typen av nivåer i statistiken. Anmälningarna till FMI gällande lockpris är också på en hög nivå. Under hela förra året inkom 139 anmälningar som gällde lockpris. Fram till och med sista september i år har 402 lockprisanmälningar inkommit.  På Mäklarsamfundet märker vi också att frågan har aktualiserats igen. På bara några veckor har vi gjort flera intervjuer om lockpriser på bostadsmarknaden. 

Den första frågan är naturligtvis: varför händer det här nu? Svaret känner ni fastighetsmäklare till bättre än någon annan. I en het marknad ökar, åtminstone initialt, spannet mellan ut- och slutpris tills förväntningarna kring prisbilden hos både säljare och köpare stabiliseras på en högre nivå. Alla de budgivningar som dragit iväg långt mer än vad som kunde förutses lämnar efter sig en och annan försmådd spekulant, och det är inte sällan det är just den här kategorin som, i ren frustration, anmäler den ansvarige fastighetsmäklaren. 

När vi på Mäklarsamfundet får frågor om prissättningen på bostadsmarknaden brukar vi utgå från hållningen att bostadskonsumenten ska kunna förvänta sig att utgångspriset ligger i linje med bedömt marknadsvärde. Men, det tillhör också vår uppgift att hyfsa debatten i den här frågan. Framför allt bör frågan, och den i medierna ständigt citerade anmälningsstatistiken, sättas i relation till något för att bli begriplig. Dessa 402 anmälningar om lockpris ska ses i ljuset av att det varje år sker i genomsnitt 150 000 - 170 000 bostadsaffärer. Dessutom är det ju fråga om anmälningar och inte disciplinåtgärder. Som del av alla bostadsaffärer är det alltså försvinnande få anmälningar.  Samtidigt är det också så att fakta spelar liten roll när känslovågorna svallar, och att en bostadsaffär väcker känslor, det är en annan sak man knappast behöver berätta för landets fastighetsmäklare. Till syvende och sist är det en kunskapsfråga. Vi som verkar i den här branschen har ett ansvar för att förklara och förtydliga att det inte är, och aldrig kommer att vara, samma sak att köpa en bostad som att köpa en liter mjölk. Bostaden är ingen standardiserad vara och det finns alltid en rad förutsättningar och faktorer som gör varje bostad och följaktligen varje bostadsaffär unik. I en snabbrörlig marknad gör det prissättning ännu svårare. Men, det är en svår uppgift som alla verksamma mäklare måste sköta med stor noggrannhet eftersom en inte så liten del av fastighetsmäklarens expertroll, åtminstone historiskt, har legat i att ha full koll på prisbilden och på ett fackmannamässigt sätt kunna värdera bostäder. Det är värt att värna inför framtiden, och därför krävs att det läggs extra mycket energi på detta när marknaden ser ut som den gör. Mäklarsamfundet försöker dra sitt strå till stacken, bland annat genom att svara upp mot mediernas förfrågningar och föra fram vårt budskap. Mäklarsamfundet har också lanserat BoPriskoll, verktyget för trygg och tydlig prissättning, som finns tillgängligt gratis för alla landets mäklare. Våra flitiga kundvägledare bidrar dessutom med kunskapshöjande insatser i konsumentledet genom sina många samtal med mäklarnas kunder.

Joakim Lusensky 
Analys- och Kommunikationschef