Nyhet Juridik 24 april 2025

Falska intyg och penningtvätt – det här måste du som fastighetsmäklare veta

Enligt penningtvättslagen är du som fastighetsmäklare i vissa fall skyldig att begära in underlag från en kund som styrker medlens ursprung. Oftast blir detta aktuellt med så kallade kontantaffärer, där köparen inte tar lån för att finansiera sitt köp. Syftet med underlagen är att försöka säkerställa att de medel som använts eller ska användas för att betala objektet är legala. Finanspolisen har i en rapport varnat för förekomsten av falska individuppgifter – alltså falska uppgifter om lön eller annan ersättning. Detta kan vara bra för dig som fastighetsmäklare att ha kännedom om när du kontrollerar en kunds underlag.

Om du som mäklare vill kontrollera underlag på medlens ursprung, blir det naturliga frågan: ”Vilket underlag ska jag begära att få se?”. Utgångspunkten är att det är köparen som själv behöver komma på vilken typ av underlag som kan vara relevant och anskaffa detta. Det hindrar dock inte att du som mäklare ger exempel på olika typer av underlag.

Vanliga förklaringar till medlens ursprung är att det rör sig om sparade pengar, pengar från en tidigare försäljning, gåva eller medel förvärvade i samband med arv eller skilsmässa. I fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter på penningtvättsområdet (KAMFS 2021:3) ges flera exempel på olika typer av underlag:

Kopia av bouppteckning, ett arvsskiftesavtal eller liknande när kunden uppgett att medlen kommer från arv.

Arbetsgivarintyg, lönespecifikationer, kontoutdrag eller liknande som visar att kunden haft möjlighet att spara ihop medlen när kunden uppgett att medlen kommer från sparande.

Gåvohandling när kunden uppgett att medlen kommer från gåva.

Falska individuppgifter – när underlagen inte stämmer

Individuppgifter definieras av uppgifter som lämnas av arbetsgivare till Skatteverket för en person som fått lön, förmåner eller andra ersättningar. Individuppgifter lämnas av arbetsgivaren i form av en arbetsgivardeklaration. En falsk individuppgift innebär att uppgiften inte motsvarar utfört arbete av den person som tagit emot lönen. Konsekvenserna av detta blir att kreditvärdigheten för dessa personer förbättras och att de därigenom lättare beviljas till exempel bolån. Att betala av lån med svarta pengar är ett välkänt tillvägagångssätt för penningtvätt.

Falska individuppgifter kan påverka dig som mäklare genom att de underlag som kunden uppvisar för dig, helt eller delvis är falska.

De misstankerapporter som inkommit till finanspolisen har bland annat rört misstankar om falska/manipulerade anställningsintyg och/eller lönespecifikationer. Det som noterats i rapporteringen är:

Avvikelser i form av felstavningar eller andra slarvfel förekommer på inlämnad dokumentation.

Anställningskontrakt med oskäligt hög lön i förhållande till tjänsten/branschen.

Manipulerade och/eller återanvända underskrifter.

Löneutbetalning sker med jämna belopp vilket kan indikera att skatteavdrag inte gjorts som det ska.

När du som mäklare får in den här typen av underlag från kunder är det med anledning av detta bra att vara särskilt vaksam och granska underlagen noggrant, och i förekommande fall kontrollera underlagen med arbetsgivaren eller den som utfärdat underlagen. Du som medlem kan alltid kontakta oss på Mäklarsamfundet juridik för råd och stöd.

Finanspolisen rapporterar att branscher som är vanligt förekommande i den här typen av misstankerapporter är arbetskraftsintensiva verksamheter inom bygg, städ och logistik. Men det finns även exempel från vår egen bransch, där fastighetsmäklare har medverkat till att upprätta falska individuppgifter såsom arbetsgivarintyg och lönespecifikationer. Tillsammans med falska löneutbetalningar från mäklarens företag har individuppgifterna förbättrat kreditvärdigheten för kunderna, så att de har kunnat erhålla banklån som de egentligen inte haft rätt till. Mäklaren dömdes för bland annat näringspenningtvätt till fängelse i 3,5 år.

Jessica Edman
Bitr. förbundsjurist Mäklarsamfundet

Länk till Finanspolisens rapport.