Veckans medlemsröst Bahar Nabavi: “En aha-upplevelse”

Hej Bahar! Du är utbildad civilekonom och blev fastighetsmäklare 2005. Vad fick dig att söka dig till och fastna för fastighetsmäklaryrket?

Hej! Efter gymnasiet åkte jag ett läsår till Siena (Toskana) för att läsa italienska och lingvistik, därefter återvände jag hem och läste ekonomi i 3–4 år. Det var när jag var i färd med att ta min examen och riskerade att bli av med mitt studentrum på Gärdet i Stockholm som jag en dag bläddrade i bostadsannonserna i DN och läste ett reportage om en mäklares vardag och fick nästan en aha-upplevelse. Det var ju det jag skulle ha läst till istället… snabbt tog jag reda på vilket utbildningskrav som gällde!

Förutom ett par kurser i byggteknik och juridik hade jag alla andra kurser som fordrades för att börja mäkla så mindre än ett halvår senare var jag registrerad och klar.

Till en början trodde jag att jag skulle pyssla med det under en begränsad tid, betala av mina studieskulder och sen göra något annat men jobbet var så mycket roligare än vad jag hade vågat hoppas på. Arbetsuppgifterna passar min personlighet och breda utbildning samt intressen väldigt bra. Det är ett socialt jobb där man känner sig betydelsefull och får instant feedback från spekulanter, säljare och köpare. Det är kollegialt men ändå självständigt. Dessutom har man stora möjligheter att påverka sin intjäning.

Du är verksam i Stockholms innerstad. Vad kan du berätta om läget på din lokala marknad just nu?

Stockholms innerstad och närförort där jag är verksam är extremt hårt konkurrensutsatt. Många av landets bästa mäklare tävlar om uppdragen vilket onekligen utmanar en. Samtidigt är det en väldigt tacksam marknad där omsättningen är kontinuerlig och hyresmarknaden ytterst begränsad vilket har gjort det möjligt att hålla försäljningsvolymen uppe även i svåra tider såsom 2023. Man har i svåra tider extra stor glädje av att vara en duktig förhandlare och erfarenheten att ha förmedlat bostäder både i hög- som i lågkonjunktur ger en ett bättre självförtroende och ett lugn i affärerna.

Vi har sett ett lägre utbud under första kvartalet vilket märkts på försäljningstiderna i första hand och priserna i andra hand. Vi lyckas överträffa säljarens förväntningar vilket ger optimism i tillvaron igen.

Marssiffrorna från Svensk Mäklarstatistik visade på +2,5% för bostadsrätter i stor-Stockholm. Tror du att det går att dra några slutsatser kring prisläget framåt utifrån det beskedet och i så fall vilka?

Jag tycker att det var väntat att vi skulle få en lätt återhämtning nu. Det som höll tillbaka priserna var oron för ytterligare räntehöjningar och när Riksbanken varit tydlig med att sänkningar var att vänta blev köparna lugnade, kanske till och med något oroliga för kommande prisuppgångar. Det tillsammans med ett minskat utbud jämfört med hösten resulterar i den statistiken.

Jag anser dock inte att faran helt är över. Trögheten kommer att komma tillbaka om/när utbudet ökar. Dessutom finns en viss risk för minskad sysselsättning på arbetsmarknaden. Osäkerheterna i vår omvärld med krig i Europa och Mellanöstern tillsammans med USA valet m.m påverkar samhällsklimatet/börsen vilket i sin tur skapar en osäkerhet som kan påverka priserna. Som fastighetsmäklare är det av största vikt att vi är införstådda i hur omvärldsfaktorer påverkar marknaden vi är verksamma på.

Just nu fokuseras det mycket på bostadsrättsföreningars ekonomi. Märker du av det bland spekulanter och kan du se en prisskillnad på i övrigt likvärdiga objekt om ekonomin är sämre i den ena bostadsrättsföreningen?

Överlag så tycker jag att det är otroligt mycket högre kunskapsnivå och medvetenhet bland unga köpare idag jämfört med 15–20 år sedan.

När jag började mäkla 2005 frågade folk i princip endast om stammarna var bytta och tyckte sig se om en förening var bra bara av att titta på månadsavgiften. Idag är spekulanter mycket mer noggranna. De läser på om allt från markägande, bindningstider på föreningens lån, antal lägenheter i fastigheten och kommande renoveringar noggrant innan de lägger bud. En positiv utveckling i sig men ställer högre krav på oss mäklare när vi har objekt i en ”sämre” förening. Att kunna förutse vilken typ av frågor som dyker upp och vara väl förberedd på spekulanternas frågor/invändningar avgör huruvida objekt i föreningar med sämre ekonomi blir sålda eller inte.

Vi ser prisskillnader på objekten beroende på förening såklart men frågan är om det är en tillräcklig skillnad? Jag tillhör mäklarna som kan tycka att skillnaden faktiskt borde vara större mellan skuldfrihet och höga belåningsgrader…

Vad anser du vara den viktigaste branschfrågan framåt och hur kan branschen tackla den?

En viktig branschfråga är arvodena som inte alls motsvarar arbetsinsatsen eller utbildningsnivån. Det faktum att jag, efter snart 20 år i branschen har ungefär samma snittarvode som jag hade som nyutexaminerad 25 åring är ett tydligt bevis på det.

Samtidigt har kostnaderna i affären ökat så marginalerna för mäklarföretag är idag små. I slutändan kan det påverka i en riktning – att mindre och fristående företag försvinner, vilket varken är bra för konsumenternas valmöjligheter eller fastighetsmäklarna. För att överleva har många dumpat sina arvoden och i förlängningen drar det ned snittet för oss alla.

Lösningen är att vi jobbar på att bli bättre på att på våra intag förmedla det värde vi som individer och företag kan tillföra affären istället för att konkurrera ut varandra med pris. Ser kunden och vi mäklartjänsten som en standardprodukt som levereras lika oavsett vem som utför den kommer det att bli en prisfråga som i slutändan avgör valet.

Att som anställd fastighetsmäklare ställa krav på att företaget ständigt utvecklar varumärket och marknadsföringen. Att se till att du som mäklare har den träning och de verktyg som krävs för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter. Att också våga vara ärlig mot sig själv gällande både styrkor och svagheter. Jobbar man inte aktivt med att bli vassare kommer inget att hända. Att enbart infinna sig medan andra blir bättre gör att man snart är omsprungen.

Som företagare/arbetsgivare har man istället ansvaret att det finns en kultur med fokus på kunskapsdelning och en förbättrad mäklartjänst så att man står sig stark i konkurrensen samt att kedjorna upphör med att fylla på med fler mäklare om de som redan finns inte har fulltecknade kalendrar. Mer fokus på kvalitet i mäklartjänsten och servicen i affären skapar mervärde för kunderna och därmed förhoppningsvis en högre betalningsvilja.

Foto: Mehdi Bagherzadeh, Bostadsmedia