Angående värdeintygen, ny praxis och uppskattat taxeringsvärde för fastigheter som saknar taxeringsvärde

Vi på Mäklarsamfundet har uppmärksammat att det den senaste tiden har inkommit en hel del frågor om utformningen av värdeintygen i systemen och att det numera ställs krav från lantmäteriet att ni ska ange ett så kallat uppskattat taxeringsvärde i värdeintygen i de fall en fastighet saknar ett taxeringsvärde. Om vi börjar med att titta lite närmare på bakgrunden till detta så kom det i våras ett nytt beslut från Högsta Domstolen (HD) i ärende Ö 6547-19 som innebar att praxis ändrades gällande hur stämpelskatten ska beräknas för fastigheter som saknar taxeringsvärde. Tidigare har lantmäteriet, när en fastighet saknat taxeringsvärde, jämfört köpeskillingen med marknadsvärdet och sedan beräknat stämpelskatten på det värdet som är högst av dessa två. För att få fram ett marknadsvärde har lantmäteriet rutinmässigt begärt in ett värdeintyg där marknadsvärdet framgår.

I det relativt färska beslutet från HD framförs att ordalydelsen i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 9 § andra stycket inte ger något säkert besked på frågan om det faktiskt är marknadsvärdet eller ett tänkt taxeringsvärde som köpeskillingen ska jämföras med när en fastighet saknar taxeringsvärde. När det däremot finns ett taxeringsvärde så ska detta, enligt 9 § första stycket samma lag, jämföras med köpeskillingen. Stämpelskatten i sin tur beräknas sedan på det värdet som är högst av dessa två. Särskilt mot bakgrund av hur rättsläget ser ut för fastigheter som har ett taxeringsvärde kommer HD till slutsatsen att det även vid fastigheter som saknar taxeringsvärde ska vara ett uppskattat taxeringsvärde som köpeskillingen ska jämföras emot när det ska beslutas om vilket belopp stämpelskatten ska beräknas på. Taxeringsvärdet ska i sin tur motsvara 75% av marknadsvärdet varför köpeskillingen i allt som oftast kommer att vara det värdet som stämpelskatten kommer att utgå på men undantag kan förekomma när köpeskillingen är lägre än det uppskattade taxeringsvärdet och det är i dessa fall som förändringen får en faktisk innebörd.

Den nya praxisen får en direkt betydelse för er fastighetsmäklare eftersom det innebär att ni numera ska uppskatta och ange ett taxeringsvärde i samband med att ni utfärdar värdeintyg på fastigheter som saknar detta. Som några av er säkert har uppmärksammat har utformningen av värdeintygen i systemen mot bakgrund den nya praxisen uppdaterats med ytterligare alternativ gällande det uppskattade taxeringsvärdet i relation till köpeskillingen under paragrafen ”Värdeintyg”. 

Frågan om hur detta uppskattade taxeringsvärde ska beräknas fram i värdeintygen har också inkommit frekvent. Utgångspunkten är att om fastigheten bedöms ha sålts till ett belopp som motsvarar marknadsvärdet så kan uppskattat taxeringsvärde bedömas till 75 % av köpeskillingen. Om köpeskillingen inte kan anses motsvara marknadsvärdet kan den regeln däremot inte användas och då kan skatteverkets e-tjänst ”beräkna taxeringsvärde” vara till hjälp avseende beräkning av taxeringsvärdet. 

Sammanfattningsvis är det numera ett uppskattat taxeringsvärde som är av betydelse att ange i värdeintygen för fastigheter som saknar taxeringsvärde. Ni är alltid välkomna att kontakta oss om ni stöter på frågor eller funderingar om detta – vi finns på telefon och mail!

Felicia Idbrant
Bitr. förbundsjurist Mäklarsamfundet